lunedì 28 luglio 2014

Patric - Occitània

















~

+ Europas tungomål

domenica 27 luglio 2014

Flandländarnas flamländska samt holländskans nederländska i Belgien - Europas tungomål CDXX


Det majoritetsbefolkningen, cirka 60 %, talar, är sydnederländska varianter, hvilka hör till de indoeuropeisk-germansk-västgermansk-lågfrankisk-nederländsk-sydneder-ländska tungomålen. Innan vi ginge närmare in på detta så måste klargöras vissa brister i vad man skall kalla det sydnederländska språket, hvilka även vidare genomgås under Nederländerna. Man har numera kommit överens i Nederländerna samt Belgien att målet skall kallas nederländska, men förut var fallet så att den allmänna språk-benämningen var uppdelad på olika namn. Holländska kallas de nordnederländska varianterna som talas i Nord- og Sydholland bland annat med anledning av att de själva vill så, emedan man i andra delar av Nederländerna ville kalla tungomålet nederländska. Det nederländska språket som talas i Belgien kallas annars flamländska, men består egentligen av trenne olika språk. Men på något mystiskt sätt har man nu kommit överens om att språket skall kallas ‘nederländska’ och de andra varianterna, alltså flamländska og holländska, är bara dialekter av detta språk - flandländarna i Belgien gingo så långt att de år 1973 ändrade ordet flamländska till nederländska i alla lagtexter og andra officiella texter i en önskan att ingå i en nederländsk identitet. Det var redan vid Wienkongressen som man unierade Syd- og Nordnederländerna och tillsatte en holländsk kung, William I. Denne kung framförde tanken att eftersom större delen av hans undersåtar talade liknande språg, så skulle ett nationellt tungomål utstakas - holländska. Man började även att ta bort lagar som stödde franskan i dagens Belgien till fördel för lagar som istället stod på holländskans sida. Bland annat infördes lagar som bestämde att alla officiella göromål i Flandern skulle ske på holländska, men även att holländskan blev arbetsspråket vid allt nationellt görande där även nord var involverat - man gav således holländskan juridisk hegemoni. Rörelsen för detta gick igång explosivt när den södra delen av Belgien gjorde uppror 1830 och franskan blev enda faktiska regeringsspråk, även om konstitutionen inte gjorde en sådan språkprioritering. Franskan kom att dominera totalt inom alla högre områden, såsom högre utbildning, statsaffärer, rättsväsende samt även i armén. Flamländarna skapade givetvis direkt motorganisationer för att motverka en förfranskning av sitt folk og tungomål. Man drogo sig språkligt sätt allt mer og mer till de norra grannarna av rädsla för att förtryckas helt av franskan och man valde då att anpassa sitt språk till de nordligare varianterna för att på detta sätt illustrera sina geospråkliga knytningar, men det bör givetvis påkallas att det fanns samt finnes de som inte gillat denna utveckling, utan som istället velat ha ett skriftspråk som legat närmare det verkliga språket i Flandern. Det talade språket har givetvis inte i samma grad efterhärmat nordligare varianter, utan har fortsatt sitt naturliga liv. 1849 hade man en gemensam språkkongress med Nederländerna, 1882 utkom första delen av det gemensamma ordboksprojektet, motsvarandes det svenska SAOB, 1886 inrättades den flamländska akademien som 1971 omdöptes till den nederländska diton, 1930 finge man sitt första flamländska universitet, 1947 kom en lag om gemensamma stavningsregler för de båda länderna, 1980 ingicks en språkunion och till sist 1984 skrev man en gemensam grammatikbok. Man har osså ändrat namnen på ärevördiga officiella institutioner såsom de Koninklijke Vlaamse Akademie voor Taal- en Letterkunde i Gent som icke fingo heta så mer utan i den politiska korrekthetens namn så är namnet numera istället de Koninklijke Nederlandse Akademie voor Taal- en Letterkunde. Men fast man har gjort alla dessa politiska försök för homogenisering, så har man ej ännu lyckats fullt, ut då vissa fortfarande menar att det är olika mål, och vissa vill således att det skriftliga språket mer skall återspegla det riktiga språket, som ehuru tyvärr blir mer och mer nordiserat.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 25 luglio 2014

Anledningen till språkuppdelningen i Belgien - Europas tungomål CDIXX


Keuninkriek Belsj, som det heter på ett av Belgiens tungor, är tungomålstaligt uppdelat på främst tvenne större grupperingar samt några mindre. Den språkliga uppdelningen kan man beskylla frankerna för. Århundradet f.kr. erövrade romarna hela Beneluxområdet och områdena söder om Rhen fick då namnet Belgica efter det galliska folkslag som bebodde området - i vanlig ordning så homogeniserades samt assimilerades gallerna som härmed fick överta romarnas språg og kultur. Under 400-talet kom frankerna och lade beslag på området, de bosatte sig tätast i norra delen där deras språk i sinom tid tog över och utvecklades till nederländska, emedan folket i söder fortsatte att parlera latin, hvilket i sin tur utvecklades till den vallonska som talas där naturligt, men som med tiden ersatts av franskan; kulturen kom att i denna södra del att bli en romansk sådan. All politik i landet är i nutid inflammerad av språklig-etnisk konfrontation och man kan sätta klara bindestreck emellan termen språkpolitik samt Belgien och landet kan antagligen enbart behålla sin enhet genom en federation, hvilket de även själva har insett samt genomfört - man brukar säga att den belgiska monarken är den enda sanna belgaren. Riket må måhänt snart delas.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

giovedì 24 luglio 2014

Ditt omdöme


hade jag följt dina ord
hade jag ej gjort någonting utav det jag gör

ditt destruktiva as























~

mercoledì 23 luglio 2014

Armenier i Nakhichevan samt Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXVIII


I enklaven Nakhichevan som ligger emellan Armenien samt Iran, men som formellt hör till Azärbajdzjan, har till viss del även en –armensk-armensk befolkning. När Sovjetunionen skapades uppskattades dessa till ungefär hälften utav befolkningen, men efter att en antiarmenisk politik förts under den förtryckande kommunistiska samt postkommunistiska eran består endast runt två procent utav befolkningen av armenier. I Karabagh har man bättre bibehållit det östarmeniska både vad gäller språk och identitet och en majoritet av befolkningen i detta område tillhör den etniciteten och vill tillhöra den staten. För närvarande de facto självständigt. Utanför Karabagh tror man nu att det finns omkring 8000 armenier, de som valt att stanna är i huvudsak ingifta parter, og behandlas icke väl.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

martedì 22 luglio 2014

Sårad


sårad av kärlekens bittra törn
ej precis i enlighet med min bön
stillsamt framförd i mitt hörn
gör jag dig avbön





















~

lunedì 21 luglio 2014

Romer, Domer et Qaracier i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXVII


I Azärbajdzjan beräknades det även finnas runt 2000 stycken romer, eller domer, men huruvida de bibehållit något -indoariskt språk, eller annat, är oklart. De går under den etniska beteckningen Qaraçı, likväl stavat garachi / karachi, mycket litet vets om dessa och den mesta kunskap som finns om dem baseras på adertonshundratalskällor. Namnet qaraci är en exonym och betyder ‘svartingarna’ och är den vanligt brukade färggeografiska konnoteringen man nyttjar, de kallar sig själva för dom, men man tror ej att de har samma ursprung som domerna (se Turkiet) utan enligt uppgifter så bör de komma från de nomadiska romerna från Centralasien. Under 1800-talet konkluderade man att språket de talade var av indoarisk stam men att det ej var nära besläktat men någon utav de befintliga romani- eller domarivarianterna i Balkan, Mellanöstern eller Ryssland. Många av dem kunde även azeriska og tat.





















~

Axat från boken Europas tungomål.

domenica 20 luglio 2014

sabato 19 luglio 2014

Kaukasustyskarna i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXVI



I Azärbajdzjan finns även kaukasustyskar, de första 194 personer som anlände under 1810-talet var -alemannisktalande schwäbischer, och de anlände i grupper som grundade egna små byar allteftersom och man beräknar att deras antal år 1918 var uppe i omkring 6000 personer. Relationerna med azerierna var goda framtills Sovjets övertagande då man redan tidigt under 1930-talet avgermaniserade ortsnamn og dylikt, vid tiden för deportationen 1941 fanns det omkring 23 000 kaukasustyskar i Azerernas land, de få som finns kvar idag bebor främst Baku.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

giovedì 17 luglio 2014

Ashkenaziska judar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXV


Det bor även ungefär 5000 ashkenazijudar i landet men det finns inga uppgifter på huruvida de talar det -germanska jiddisch, i övrigt är de i de flesta fallen russifierade. De flesta är boendes i Baku och den tyskättade Lev Lando är nog den kändaste utav dem då han var i det stora hela den som låg bakom att Sovjetunionen kunde få utvecklat kärnvapen, samt för nobelpriset han erhöll, ehuru ej för det. De ashkenazijudiska befolkningslagren anlände med start från år 1811 och accelererade från 1870-talet.





















~

Axat från boken Europas tungomål.

mercoledì 16 luglio 2014

martedì 15 luglio 2014

Ryssar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXIV


Det bör väl också finnas en mängd -slavisktillhörande rysktalande, men siffrorna är högst osäkra och ändras i snabb takt då många flyttar till moderlandet, runt 700 000 är en någorlunda sentida siffra, emedans andra nämner 144 000.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

lunedì 14 luglio 2014

Feniciernas kvarstod



DNA-tester visar att både de muslimska samt kristna i dagens Libanon havo ett gemensamt ursprung, gåendes bakåt omkring fem tusen år.




















~



domenica 13 luglio 2014

Tu est Divina I XXX



païkajavadanā
sarvotomukha

durjaya



















I
γ





Judeoaramaiska kurdiska judar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXIII


Kurdiska judar fanns i landet framtills de alla deporterades 1951. De kurdiska judarna i Azärbajdzjan talade ehuru inte något kurdiskt språk utan judeoaramaiska som är tillhörigt de afroasiatisk-semitisk-centralsemitisk-arameisk-östarameisk-centralöstarameisk-nordöstra språken. De hade kommit till landet från och med 1827.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

sabato 12 luglio 2014

Klängning


Den klängande gångstilen inkluderar flere olika varianter, exempelvis brakialeringen hos gibboner som svungo sig med sina armar eller klättrande och bryggande där både armar samt ben benyttjas. Nya världens spindelapor nyttjar bland andra denna klätterstil.

De klängande primaterna havandes ofta långa böjbara fingrar, böjbar vrist, lång förarm, kort rygg, samt varandes svanslösa behanvandes likväl långa bakben.

En klängare kunne fördela kroppsvikten på alla fyra extremiteter därvidalags även klänga på mindre hållbara grenar.






















~

venerdì 11 luglio 2014

Kurderna i Azerbajdzjan- Europas tungomål CDXII


1923 fick en del av Azärbajdzjan med en kurdisk majoritetsbefolkning autonomi med huvudstad Lachin, och senare Shusha. Området var stort som halva Libanon, liggandes emellan Armenien samt Nagorny-Karabach og söderöver framtills den iranska gränsen innehållandes en kurdisk befolkning av runt 60 000. Man igångsatte skolor som hade kurdiska som undervisningsspråk och en egen tidning producerades, Sovyet Kurdustan, men redan 1930 inkorporerades området återigen in i Azärbajdzjan. Härefter kom hårdare bud och kurder fick inte lämna sina byar eller städer utan tillåtelse och överskridning utav dessa regler påföljde 25 års fängelse, tusentalet kurder blev även deporterade under 1937. Även annan antikurdisk politik togs vid i Sovjetunionen, hvilken verkat syfta till att förgöra den kurdiska identiteten, ordet Kurdistan var ej politiskt korrekt och kurdiska publikationer, hvilka tidigare numerärt växt till sig, minskade kraftigt og försvann helt emedans folket fördimmades i de officiella folkräkningarna. Till exempel så fanns det 41 000 rekorderade kurder i censusen 1926 i Azärbajdzjan, 1939 hade de minskat till 6000, 1959 till 1500 och 1979 hade de tydligen försvunnit helt - nu räknar man alltså med upptill 200 000. Många kurder har ehuruväl funnet det gott att fly efter Sovjets upplösning, då de hamnat mitt i smeten i Nagorny-Karabach-konflikten emellan Armenien og Azärbajdzjan - en del av de som flytt har hamnat i ryska Krasnodar som också fått tillskott av kirgiziska kurder efter Sovjets upplösning och den instabilitet som rådde där, varvid flera tusen utav de kanske 20 000 kurderna i det landet valt att ta sitt pick å pack.

















~

Axat från boken Europas tungomål.

giovedì 10 luglio 2014

Fintika ~ Kalo finsk-romani ~ Mustalaiset – finska zigenare


I Finland finnes emellan 4000-8000 som talar språket kalo finsk romani / fintika, utav den etniska grupperingen om 8000 romer som är befintliga i Finland. Språket är ett indoeuropeiskt -indoarisk-centralindoarisk-romani-nordromani-nordisk romani-mål.

Kalo betyder ‘svart’ på romani og hindi, på finska benämns de ofta mustalaiset hvilket likväl betyder just ‘svart’.

Denna befolkningsgrupp komme till Finland från Sverige, närmare bestämt så var det den hetska antiziganismen under 1600-talet som till slut resulterade i att Sverige fattade beslut om massutvisning utav alla tattare under slutet av det seklet till Sveriges dåvarande östra halva, Finland. Härvid fick Finland en zigensk befolkning, när de sedan efter att det nordiska passtvånget gick i stöpet några århundraden senare år 1954 åter började återflytta till Sverige så röre det sig således om ett peuple returnée.

Den finska romanin är ett språkligt bevis för detta likväl, det språk de talar är en arkaisk form av skandoromani som svensk romani likväl höre till, men de olika språken är inte fullt förståeliga sinsemellan längre. Den här formen av romani skall ej sammanblandas med de balkanska formerna som anlänt till Sverige under senare tider utan rör sig om en språkutveckling med historia från 1500-talet og framåt som har en tysk språkanknytning, samt är lik den brittiska romnimosen, anlänt via Danmark till Sverige, sedan utvisat till Finland, återkommna från 1954 og framåt ånyo.

Den finska romanin bär således likväl en hel del svenska lånord, de finska hava bara accelererat under senare tid, samt så bure de flesta finska zigenarklaner svenska namn

Med anledning utav sin arkaism og oförståelighet så avskiljs fintika ofta från övrig skandoromani och är långt mer konservativ i sin grammatiska struktur, man har åtta kasusböjningar för substantiv, sju för pronomina, verben böjs i trenne former i singular og plural i presens, futurum, perfekt samt imperfekt, plus i potentialis ett og två.

Språkelement i form av glosor hamnade i en lista redan år 1780, en annan uppteckning gjordes år 1817, emedans Thesleffs verk, från 1901, Wörterbuch des Dialekte der finnländisches Zigeuner antagligen är det mest omfattande arbete som någonsin gjorts över någon av de skandinaviska romanimålen.

Finland är ett av de länder som har erkänt romerna som en nationell minoritet och de har därmed viss rätt till utbildning på romani och i Finlands fall blir det fíntika - ett bra slag för mångfalden og individens rättigheter. Man har ehuru tidigare fört en hård assimileringspolitik i Finland, hvilket har lett till att många tappat sitt språk, vissa menar även än idag att dessa kaloromer inte alls skulle vara romer, änskönt deras arkaiska tunga. En fördel för språkets distinkthet är att det är det skandoromanispråket som är bäst dokumenterat og beskrivet.



















~