sabato 23 maggio 2015

Svenskskyddet i Finland - Europas tungomål DFVII


Under 1800-talsyran då fennomanerna ivrade för finskheten, så skapades en motrörelse av finlandssvenska nationalister som då kallades svekomaner, speciellt under 1880-talet. Svenskan fick nationell status i och med 1919 års regeringsform. 6 % av Finlands befolkning tillhör denna språkgrupp och hälften av dessa talar genuina varianter. Dock har vissa spörsmål förekommit i landet emellan svensk- og finskspråkiga, speciellt före 1930-talet, men efter att dessa har avslutats så har det varit relativt vanligt förekommande att finlandssvenskar har röstat med fötterna, d.v.s. emigrerat, och flyttat till landet i väster. Finland är nu välkänt världen över för sin påkallat liberala språklagstiftning - varje individ får föra sig på sitt eget språk inför kontakterna med myndigheterna, ehuruledes med en stor illiberal inskränkning då detta enbart gäller svenska ock finska, det är alltså inget liberalt med den. En annan ehuru relativt bra finurlighet är att en kommun icke får kalla sig enspråkig om det finns en minoritet av smärst 8 % eller färstligare än 3000 individer av en viss minoritet. Dessa två minoritetsskydd har dock visat sig vara svåra att upprätthålla rent administrativt, då det är svårt att få tag på kompetent folk på båda språken istället för att enbart behöva få det på det ena - hvilket givetvis är lätt att lösa. Det som torde ha betydelse är att individerna får tala sitt eget mål och om de som är i behov av att kommunicera med varandra, exempelvis åtalad og domare eller kommunaltjänsteman samt medborgare behöver ju icke tala samma språk, det enda som är av betydelse är att de har rätt att föra sig på sitt eget språk och om dessa icke överensstämmer så får man ju ta in extern hjälp i form av tolkar och översättare - huvudsaken är att båda parternas språkrättigheter tillgodoses och att man inte tummar på kompetens ock kvalitet. Det är bättre att ha en bra finsk domare än en sämre svensk - det är ju så det går till om man särbehandlar människor utifrån etnicitet, språk eller kön. Kompetensen blir förvisso icke direkt lidande utav särbehandling, men risken är stor att effekten blir denna på grund utav att valunderlaget för arbetsgivaren och konkurrensen emellan arbetstagarna blir mindre.














~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 22 maggio 2015

Kvinnostyre


hos bonoboerna äro det främst kvinnorna som styr över männen
man ägnar påfallande mycket tid åt sex
















~


Nöja sig visavi Kräva mer


många tjejer nöjer sig med att vara i ett förhållande med en snäll kille, en kille som hjälper till hemma, stödjer henne, ej behandlandes henne illa, älskar samt respekterar henne normalt

tjejer bör dock aldrig få dåligt samvete för att ni önskar få ännu mer, mer uppmärksamhet, mer kärlek, mer njutning, än vad killen kan bistå med

hon bör aldrig avstå att kräva mer ut från livet, kräva mer utav killen på ett själviskt samt egofokuserat vis, kräva att hon får vad hon vill, får den behandling hon är värd, samt inte minst, får njuta utav fler

utan dåligt samvete eller skuldbeläggning bör hon agera fritt, utifrån sina intressen og önskningar i syfte att förhöja hennes liv, hon bör aldrig nöja sig med vad en kille normalt vill ge, utan först nöja sig utefter vad hon vill ha, samt därefter bör få

tjejer måste kräva mer
samt icke sluta kräva, bara för att killen är snäll

kräv istället ännu mer, för det















~


giovedì 21 maggio 2015

Finlandssvenskarna i Åboland og Österbotten - Europas tungomål DFVI


Den fastlandsankomna finlandsvenskan talas i två separata områden i Finland om vi bortser från Åland, det är i Åbolands södra skärgård från Nyland till öster om Lovisa och på vägen korsar man Helsingfors, samt i norr så är det längs Österbottens kust emellan Karleby samt Kristinestad, kommunen Korsnäs har över 98 % svenskspråkiga, fast där bor även bara strax över 2000 människor. Finlandssvenskarna på fastlandet är ättlingar till de som kom för att kristna ock underkuva landet, alltså under 1100-1200-talen och sedan dess så har fler och fler sipprat in i princip fram till Rysslands maktövertagande, någon teori säger dock att de fastlandsfinska svenskarna kom ungefär samtidigt som åländarna. Men att det ej rör sig om samma befolkningselement vid den eventuella invandringen visar dock olikheterna i ortsnamnen på, då de österbottniska ortsnamnen avskiljer kraftigt från de åländska. Det råder motstridiga uppgifter om ehuru de svenskspråkiga områdena var bebodda eller ej, och hvilka det i så fall var som då bodde där. Det finns ortsnamn som ibland anknyts till en finsk, eller rättare sagt en tavestisk befolkning, men som också kan knytas till estniskan - cirka 25 % av de äldsta ortnamnen i östra Nyland, området emellan Helsingfors ock Kotka, anses vara av icke-svenskt ursprung. Många dialektala förekomster i östnyländskan har också sin härstamning i estniskan, hvilket givetvis styrker teorin att det var ester och icke finsktalande som bebodde det aktuella området när svensktalande anlände och att estländskan absorberades in i det svenska målet. Alternativt att det åtminstone var ester från främst Ösel og Västestland som nyttjade området i fiskehänsyn, men det är ehuru troligt att vissa ester stannade i området för ett mer långvarigt nyttjande i form av bosättning. Det finns även likheter emellan finlandssvenskan och estlandssvenskan som ehuru är lite svårare att förklara.

















~

Utdrag från boken Europas tungomål.

mercoledì 20 maggio 2015

The Free Nature


to adore nature
and lett other people know about it

to adore wildering woman
and lett other people know about it


to adore the goddess
the divinity of nature

















~


Multipersonalia


självinsikt

en bra egenskap
anser jag
när man skriver
o i övriga livet

har du det?


självdistans

en bra egenskap
anser jag
när man skriver
o i övriga livet

har du det?


självironi

en bra egenskap
anser jag
när man skriver
o i övriga livet

har du det?















~

martedì 19 maggio 2015

Åländska språkkopplingar ock ordegenheter - Europas tungomål DFV


De åländska målen är gränsmål emellan de övriga västfinlandsvenska samt uppsvenska målen, de åländska geolekterna har i alla fall fått ta emot stora influenser från väster og speciellt väståländska mål har stora likheter med uppländska och man kan specificera ned det till eckerömålet som har många likheter med Roslagens mål, emedans man på motsvarande östra sida kan anföra likheter med de södra österbottniska målen og åboländskan; i östra delarna utav Åland åtfinns även några rena finska ortsnamn - åländskan har därför av vissa kallats en uppländsk dialekt. De åländska målen brukar simonstäders delas in på tvenne olika vis, enligt två olika teorier. Den ena säger att det finns trenne olika målgrupperingar, en östlig emot Kökar, Kumlinge samt Brändö, en västlig med Fasta, Åland ock Eckerö såväl som en tredje intagandes en mellanposition med Vårdö, Föglö, Sottunga, Lemland og sist Lumparland; och den andra uppdelningen utgår enbart från ett östligt samt ett västligt dialektalområde. I ett isolat område som Åland så finns givetvis en hel del avvikande ord eller nyttjningssätt, exempelvis säger man aktionär istället för ‘aktieägare’, uppbevara för ‘förvara’, lägga pengar i blöt ‘investera’, d.v.s. förhoppningsvis raka motsatsen från att slänga pengarna i sjön, rat för ‘delbetalning’, krusa för ‘smeka’, helst för ‘åtminstone’, saltig ‘salt’ o.s.v. - det finska inflytandet gör så att en hel del utav det avvikande språkbruket har sin grund i direktöversättningar från finskan.















~

Utdrag från boken Europas tungomål.

Njuta i var stund


kvinnan bör kunna njuta av sin varelse, sin existens
i var stund som finns

livets trivialiteter bör hon skonas från
om fallet ej så är, att hon finner nöjelse i det där

städning, handling, matlagning, arbete överlag
bör vara mannes sysslor i huvudsak

i var stund som finns
bör hon få njuta av sin existens, sin varelse

fåendes allt hon vill
görandes vad hon vill
krävandes vad hon vill

hela hennes existens
allt hon sig företar

är fullkomligt sakralt
















~


lunedì 18 maggio 2015

Homosexualism


När Eva upptäckte att hennes man surfade på gaysidor ville hon inte tro det. För att få bevis satte hon in en kontaktannons i manligt namn på en homosajt. Maken nappade.



trevligt att de härigenom förstod innebörden av homosexualitet, d.v.s. en avkönad sexualitet som når medlemmar av släktet Homo.

hon själv blev ju transsexuell, eller måhänt bara falsk.
















~


Carling, Maria, “Eva avslöjade sin man på homosajt”, i SvD, 12 februari 2008 s. 22.

Kvotering av kvinnor


kvinnor bör icke kvoteras in
de bör ständigt ha förstatjing

på alla högre tillsättningar

är man orolig över kompetensbortfall
så kan mäns kompetens alltid hyras till

















~


domenica 17 maggio 2015

Bad Boys - Good Boys


det är ganska vanligt att tjejer får en stor sexuell attraktion mot såkallade bad boys, men samtidigt inte vill ha längre og seriösare förhållanden med dem då good boys passar bättre för sådant

detta är ju naturligt, börandes ej motarbetas, snarare är det så att vi good boys måste acceptera att vi kanske får stå för kärlek, trygghet, ömsint älskog, medans bad boysen får stå för spänning, heta vilda sexstunder, samt eran högsta sexuella njutning

det är en win-win-situation


















~


Åländskan på Åland - Europas tungomål DFIV


Man har även en annan stor befolkning med talare av ett minoritetstungomål och det är indoeuropeisk-germansk-nordgermansk-östnordiska målet finlandssvenska som talas av 6,5 % av finländarna, men siffran är på nedåtgående og vid det förförra sekelskiftet var siffran uppe i 12 %, vid 1700-talet kanske så mycket som 20 %. Men man får heller ej förglömma de som talar åländska. Åland befolkades antagligen av den svealändsktalande germanska befolkningen under 500-talet och de var senare med på väringatågen i österled. Efter detta så skall enligt en högst omdiskuterad samt osannolik teori ålänningarna ha flyttat en masse och en ny befolkning skulle inte ha intagit öarna förrän några decennier in på 1100-talet. Åland består av 6500 öar ock skär, men enbart 66 av dessa är bebodda utav de omkring 25 000 öborna - 94 % av dessa har svenska som modersmål. Åland har som sagt en autonom status i det finska riket, det även på språklig basis och önationen är monolinguell i officiella sammanhang. Även alla handlingar som sänds till Åland från den finska staten måste vara på svenska. Till skillnad från språksituationen i de finska skolorna på fastlandet där finsktalande är tvungna att lära sig svenska som första andrahandsspråk emedans svensktalande måst lära sig finska, så är det obligatoriska andrahandsspråket i de åländska skolorna engelska, enär finska enbart är ett tillvalsspråk. För att bli åländsk medborgare, hvilket bland annat innebär att man erfår rösträtt, måste man, om man inte har det sedan födslen, ha adekvata kunskaper i svenska. Ett krav som mötte internationell, och svensk, avsky när det föreslogs i Estland rörande ryssarna, men som senare togs upp av svenska ‘liberala’ og socialdemokratiska politiker som en del av invandringspolitiken i Sverige även om det måste anses vara ett kraftigt åsidosättande utav de mänskliga rättigheterna. Före 1920-talet önskade många ålänningar ingå i Sverige men på grund utav de historiska förvecklingarna, som vi inte behöver gå in på i denna skrift, kom ölandet att bli en autonom del av Finland och nu finns det så vitt jag vet ingen politiker som driver frågan om svensk anslutning, emellertid finnes relativt stora, samt växande, rörelser för skapandet utav en självständig Åländsk stat. Gotland borde ta efter.

















~

Utdrag från boken Europas tungomål.

sabato 16 maggio 2015

Cacio e Pepe - Romersk rätt


Föreliggande väldigt simpelsamma men excellent goda rätt i sin rustikism är en urgammal romersk rätt som fårherdarna runt Rom ätit ute i fälten sedan romersk tid.

Den saltade fårosten som nyttjas i recepetet, Pecorino Romano, finns receptbeskriven i flertalet källor för över två tusen år sedan, exempelvis utav Marcus Terentius Varro verkandes på hundratalet före Kristi födelse, samt Plinius den äldre. Pecorino Romano har sedan genom seklerna fortsats producerats på samma vis som då og gör så ännu, då en stapelvara hos de romerska legionärerna när de varo ute i fält på grund utav dess höga näring, långa hållbarhet, samt goda smak.

Det är att vara kulinarisk blasfemisk om man byter ut denna ost mot något annat sämre anpassat, allra minst de övriga pecoriniostarna som ej äro av samma klang, allenast Pecorino Romano skolandes häri nyttjas.

I övrigt behövs ej särledes många ingredienser för denna enkla rätt:

400 gram spaghetti, salt samt olja
250-300 gram Pecorino Romano
nymalen svartpeppar

• Sätt på vatten i gryta för uppkokning.
• Vid uppkokning, släng i hälften utav den mängd salt du brukar slänga i vid spaghettikokning, samt en skvätt olivolja om du vill, sedan spaghettin för kokning al dente.
• Under tiden för kokning så kunne osten upprivas.
• När spaghettin kokats tillräckligt tages en mugg vatten därifrån, varefter resten uthälles ordinärt. Spaghettin låtes ligga kvar i den uppvärmda kastrullen, gärna även på den redan varma plattan men nu på lägsta värme, alternativt ilägges i en uppvärmd severingsskål, varpå osten läggs uppenpå, sedan hälles muggen med det kokheta vattnet därpå, därefter röres det om febrilt samt länge framtills osten är helt smulten samt fördelad över hela spaghettin, den knölar sig antagligen först men fördelas sedan igen. Det är viktigt att byttan är varm og det är viktigt att det är kokvattnet som ihälles igen, ity den innehåller nu stärkelse som knyter osten till spaghettin, för att få bästa resultat.
• Peppra ordentligt, väldigt mycket så det täcker ytan, flera gånger om, rörandes om ytterligare.

Har man några färska basilikablad tillhands så skadar det ingen om de lägges uppenpå vid servering.


Denna rätt passar perfekt som en prima piatto, men även som en måltid i sig, naturligtvis utgår jag från att läsaren förstår att det är vin man bör dricka till detta, både italienskt rödvin som syditalienskt vittvin funkar, även occitanska peppriga roséviner torde gå fint.













~

Genocide


uppåt fem miljoner indianer fanns det på Hispaniola
på 1530-talet fanns det några hundra kvar

















~


venerdì 15 maggio 2015

Forna samers utbredning - Kajanaland - Europas tungomål DFIII


I forna tider bodde samerna i större delen utav Finland o Karelen, det Sápmi som vi känner nu är bara en sista liten nordlig utpost i förhållande till den ursprungliga utbredningen, exempelvis fanns det i Kajanaland språket kajanasamiska framtills dess utdagelse på 1700-talet.

















~

Utdrag ur Europas tungomål.

Självkännedom


gudinnor som du bör försöka alltid tänka så
vi bör försöka övertyga er att det är så

du är alltid rätt, du har alltid rätt

du har alltid rätt att

göra allt du vill
få vad du vill
kräva vad du vill
önska vad du vill
känna vad du vill

du är en Gudinna
rakt av

















~


giovedì 14 maggio 2015

Guinness extra stout


 



en robust men mjukgräddad smakrik rostad stout, kraftfull beska, med kaffe, soja, charkuterier, menad att smaka liknandes den ursprungliga guinnessen på 1700-talet, men det är ju svårt att bedöma















~

Var morgons saknad


var morgons vaknad
uppväcks jag med stor saknad

undrar vart du är
min muns hallonbär

saknar din famn
som höll mig så varm

din fagra kropp
så väl passandes i topp

sensualismens gudinna
du gav mina ögon alltid hinna

din kärlek var så varm
kännandes intill innersta barm

varför har du ifrån mig försvunnit
kärleken har ju ej borthunnit

var morgons vaknad
uppväcks jag med stor saknad

eller har du ej intill mig ens funnits?
















~


mercoledì 13 maggio 2015

Skoltsamiska i Finland - Europas tungomål DXLII


Av skoltsamiskan, sää’mkiõll, finns idag ungefärligen 300 talare i Finland, främst i Sevettijärvi, plus runt tjugo i Ryssland, tidigare fanns det även i Neiden, Njauddâm, i Norge men har där dött ut. Språket har officiell status i Inari och kan utläras i skolan men det är väldans få barn som lär sig, samt talar, språket varvid det är på aktivt utgående, mer så än fallet är för inari men ungefärligt samma antal talare. Emellan 1978-1984 fanns en liten publikation på språket, antagligen den enda sådana som funnits men i likhet med inari så har skoltsamiskan intagit en ny domän genom modern musik och Tiina Sanila har utgivit världens två första fulltaligt skoltiska CD-skivor med rockmusik. För detta samt annat samiskt arbete har hon erhållit pris från Lapland.
















~

Utdrag från boken Europas tungomål.

Veggivore


vegetabilierna i fokus
animalier vore bivaror

allenast etiskt et miljöalt

veggivorian, det är jag














~