martedì 4 agosto 2015

Judeolatinets Shuadit eller Judeo-provençalska - Europas tungomål DLXXVI


Det ovan nämnda shuadit / hébraïco-comtadin är det sista av de provençalska målen som har anknytning till Frankrike men har ehuru redan försvunnit från vår jord, även kallat judeo-provençalska / judeo-comtadinesiska eller provense som det heter i hebreiska källor. Shuaditiska, שואדית, var av sefardisk börd, till skillnad från de ashkenaziska i Tsorfas, hvilket är namnet på norra Frankrike i judisk tradition, ordet shuadit betyder i likhet med exempelvis jiddisch just ‘judisk’ og illustrerar det judæo-provençalska uttalet av hebreiskans yehudit. Shudatitiska var ett judiskt kreolspråk baserat på provençalskan som talades i det sydfranska departementet Vaucluse samt i staden Avignon innan det dog ut 1977 med författaren Armand Lunels död, men det kan ehuru fortfarande vara i livet genom användandet av språket i vissa sånger, då de aktuella judarna finns intill denna dag. En av de stora anledningarna till utdöendet var i likhet med många andra judiska språk nazisternas illgärningar, men även här är det också frågan om förfranskning och att hebreiskan tagit över inom liturgin, hvilket gör att nyttjandet av shuaditiska inte hade några språkliga domäner kvar att verka inom. Den aktiva nedgången av språket började ehuru tidigare, redan år 1498 utvisade franska staten alla judar från Sydfrankrike varav många flyttade till Genua eller flydde till Tyskland, emellertid fick de provençalska judarna ett sydfranskt andhåll genom att påven domderade i Comtat-Venaissin sedan 1274 framtills franska revolutionen, som vi nedan skall vidare se. Just termen shuaditiska är en relativt ny benämning på ett gammalt språk, då det var först 1803 som språket fick den benämningen - den fick detta i satirer och komedier. Språket har ehuru en äldre börd och de äldsta texterna på judeoprovençalska är glosor från 1170-1193, men det finns även litteratur från 1200-talet, en avant. Vissa arkaiska fonologiska påvisningar gör gällande att detta språk var en direkt efterföljare till ett tidigare judeo-latinskt tungomål då det innehåller vissa ljudlagar som varit förestående i utvecklingen utav latinet från protoitaliska og inte något som skett i språken i södra Provence, en annan möjlighet är att det är utvecklat från judaistikskolan som var förestående i Narbonne men just de fonologiska bevisen är hard evidence. Man kan säg att shuaditiskan kommit till oss i tvenne former, en högform som mest nyttjades i religiösa skrifter där man ser en högre stil samt månge fler inlån från hebreiska, latin, grekiska, arameiska, provençau, fornfranska, samt en mer prosaliknande skriftform som till mycket högre del är baserat på provençaliskan, båda är skrivna med en modifierad form av det hebreiska alfabetet. Hursom, språket bör återupplivas.















~

Axat från boken Europas tungomål

lunedì 3 agosto 2015

Frihet


min själ är borta
gav bort den
till själskärleken som försvann

nu kan jag göra vad jag vill
för mitt samvete gick med själen

nu kan jag göra vad jag vill
för jag bryr mig ej om konsekvenserna

nu kan jag göra vad jag vill
för min vilja gick med själen

så nu kan jag göra vad som helst
för jag har ingen vilja kvar














~

domenica 2 agosto 2015

Minoritetsspråket provençalska - Europas tungomål DLXXV


Den regionala variant av standardfranskan som finns i området är väldigt influerat av provençalskan och även om det finns ganska många människor som talar språket, så är det tyvärr så att de flesta är över 50, hvilket betyder att nedräkningen kan börja. Men man skall ej ge upp hoppet för tidigt, då det finnes en vilja och opinion hos en stor del av befolkningen att återuppliva språket i mer aktiv form genom bland annat publicering av provençalska böcker samt undervisning i skolan - man har alltså en mycket bättre utgångspunkt än många andra mindre språk, i Italien är dessutom förhållandena ännu bättre. Provençalskan vann ära, inte bara för sin underbara medeltida litterära tradition, utan även då ett nobelpris hamnat i deras hand, via den välrenomerade provençauiska författaren Frédéric Mistrals hand, anno 1904.















~

Axat från boken Europas tungomål

sabato 1 agosto 2015

Från og med nu


kommer jag behandla dig som hvilken ointellektuell som helst















~



venerdì 31 luglio 2015

Nissa la Bella - Europas tungomål DLXXIV


Nissa la Bella är nationalsången och kan här figurera som niçardiskt språkexempel:

Nissa la Bella
Viva, viva, Nissa la Bella!

O la miéu bella Nissa
Regina de li flou
Li tiéu viehi taulissa
Iéu canterai toujou.
Canterai li mountagna
Lu tiéu tant ric decor
Li tiéu verdi campagna
Lou tiéu gran soulèu d'or.

Toujou iéu canterai
Souta li tiéu tounella
La tiéu mar d’azur
Lou tiéu cièl pur
E toujou griderai
en la miéu ritournella
Viva, viva, Nissa la Bella!

Canti la capelina
La rosa e lou lilà
Lou Pouòrt e la Marina
Paioun, Mascouinà!
Canti la soufieta
Doun naisson li cansoun
Lou fus, la coulougneta,
La miéu bella Nanoun.

Canti li nouòstri gloria
L’antic e bèu calèn
Dòu dounjoun li vitoria
L’oudou dòu tiéu printemp!
Canti lou vielh Sincaire
Lou tiéu blanc drapèu
Pi lou brès de ma maire
Dòu mounde lou plus bèu.
















~

Axat från boken Europas tungomål

mercoledì 29 luglio 2015

Niçardiska - Europas tungomål DLXXIII


En mycket liten del av Nissas / Niças befolkning talar niçardiska men språket har fått ett socialt uppsving på senare år, det talas även till viss del i Monaco. Språket är inte helt olikt liguriska, eller munegaskun, heller varför man kan se det som ett övergångsspråk, tidigare även inlemmat i den liguriska grupperingen. Uppsvinget av nissartiskan har – med franska mått mätt – gått så långt att det till och med finns nyhetsuppläsningar i TV på språket, med fransk undertextning och i gamla staden i Nissa / Nice är gatuskyltarna på niçardiska.














~

Axat från boken Europas tungomål

martedì 28 luglio 2015

Apors faddor


apor vandrar längs vägar av stålbent aluminium, trevandes iväg, upp, ner, ou ut, bort, från asfalt og tång
















~



lunedì 27 luglio 2015

Provençalskans dialekter - Europas tungomål DLXXII


Occitanskan brukar ofta, men felaktigt, benämnas provençalska; det är en felaktig benämning, för provençal / provençau är allena ett av de många mål som utgör den occitanska gruppen. Provençalska talas av cirka 250 000-365 000 människor, men emellan 800 000 och 4 miljoner säger sig ha någorlunda kunskaper i språket. Språket är ganska uppdelat i olika varianter av olika grad, just till exempel niçardiska / nissart i greveskapet Nissa / Niça, rodanenc som talas kring Rhônefloden, Arles, Avignon samt Nîmes som hade utlöparen shuadit, ett judeoprovençalskt språk, samt provençal maritim / centrau / mediterranèu  som är språket omkring Marseille / Marselha, Cannes / Canas, samt runt Aix-en-Provence, Toulon, Antibes, Grasse, Forcalquier, Castellane og Draguignan. En del av dessa är svårförståeligt för andra provençaltalare, hvilket kan betyda att vi har att göra med ytterligare några språk - alla språk är ehuruväl språk, språk kan ju inte vara något annat än ett språk varän och av vem det talas, huruvida det skrivs eller icke, huruvida det förstås eller icke - det finns s.a.s. inga Språk, utan enbart språk, detta även om parlörerna og skrivörerna av ett språk ser detta som ett Språk.














~

Axat från boken Europas tungomål

Allena njutning - Tu est Divina I XXXVIII


vårat syfte ligger i att till fulla behaga Dig
din njutnings maximering på alla plan är sakral

din totala tillfredsställelse, din eufori i extas,
det är vårat absolut högsta og allenaste mål



















domenica 26 luglio 2015

Världsperspektiv


man måste ju se så mycket av världen så möjligt innan man dör

- det handlar inte om att se så mycket som möjligt, det handlar om att kunna ta tillvara på det man ser















~

Kycklingsoppa con calvadosgrädde


Till soppan:

• 1 Kyckling

• 1 ½ liter vatten
• 1 gul lök
• 1 vitlök
• 5 lagerblad
• 15 vitpepparkorn
• lite salt
• runt åtta färskpotatisar
• runt åtta små morötter
• 4 vårlökar
• 9 sockerärter
• 1 liten zucchini


Till Calvadosgrädden:

• 2 deciliter vispgrädde
• 3 matskedar fransk cidersenap, grov senap
• 1 matsked farinsocker
• 3 matskedar calvados
• 1 knippe gräslök


Tillredning:

• Vispa grädden hårt og smaksätt med senapen, farinsockret, calvadosen samt finskuren gräslök. Gör denna helst dagen före så att smakerna hinner framkomma maximalt.
• Dela kycklingen på hälften, lägg den sedan i en stor kastrull med kallt vatten för uppkokning.
• Den gula samt vita löken skall delas mitt itu, med skalet kvar varefter snittytorna lägges i en ren gjutjärnspanna för rostning framtills de erhållit en svart bränd färg. Tag därefter av det främsta skalet.
• Lökarna, ännu hela men utan yttre skal, lagerbladen, vitpepparkorna samt saltet islänges kycklingkastrullen som nu kokat upp. Detta skall sedan småputtras i ungefär 30 minuter framtills innertemperaturen för kyckligen nått 68 grader.
• Färskpotatisen må tvättas sedan kokas i en kastrull vid sidan om.
• När kycklingen kokat färdigt tages denna upp för avkylning på ett fat, samtidig som buljongen låtes koka på hög värme framtills den reducerats till omkring 1 liter.
• Morötterna må tvättas, blasten från vårlökarna borttagas, för delning på längden, även sockeräterna bör klyvas längs mitten, zucchinin skures i tunna skivor. Alla dessa grönsaker må kokar i några få minuter i kycklingbuljongen före serveringen.
• Kycklingen bör avplockas allt kött där de avplockade bitarna ilägges i soppan precis före serveringen.

Calvadosgrädden serveras i en separat skål varhän påläggning kunne ske efter tycke og smak.



Prosecco eller champagne drickes naturligtvis till, normandisk cider går antagligen väl det med, samt intagandes en normandisk trou, likväl.














~

sabato 25 luglio 2015

Occitanskans et Provençalskans litterära historia - Europas tungomål DLXXI


Occitanskans existens framkommer ännu tidigare än nordfranskan i källmaterialet, även om ingen direkt information om språket framkommer. Det var biskopen av Arles som i början av 500-talet bekymrade sig över att folket, homo rusticus, inte förstod Kristus religion, emedans mer folkliga sånger om diverse okristna ting fick allmänn spridning med anledning utav sin språkliga lättåtkomlighet. Under 1000-1400-talen upplevde de occitanska språken en blomstringstid og då speciellt provençalskan som var ett vida använt litterärt tungomål med bland annat poesi, og mycket av den trubadurpoesi som än idag är känd är från början oftast skriven på provençalska, men även limousinskan blev ett koinéspråk för trubadurerna, även om detta alltsomoftast förglöms - den tidiga biskopen kanske även hade dessa trubaduriska smädessånger i sina farhågiga tankegångar. Occitanskan är härmed det första europeiska folkspråk som på allvar börjar användas i diktning under medeltiden. Från 1500-talet, då Frankrike genomgick en centraliseringsvåg, så undanskuffades de occitanska målen till fördel för den härskande Île-de-France-varianten av de nordfranska målen tillhörande den galloromanska grupperingen inom romanskan og behölls i den ställningen fram till 1800-talet, då de occitanska språken genomgick en mindre renässansisk blomstringsepok, språket figurerar inom alla litterära genrer. Man har skapat ett organ kallat Institut d'Estudis Occitans som skall ha en språkvårdande uppgift, men det borde vara bättre med en språkspridande missionering i Occitaniens Frankrike, så att inte hela området svallas över av nordfranskans françien. Som turist i någon av de sydfranska städerna är sannoliken hög att man inte hör ett enda occitanskt ord på gatan, eller ens hemma hos någon.















~

Axat från boken Europas tungomål

Element


varje element i din skepnad
vartenda allt i din varelse

är fullkomligt sakralt

värdet är Du















~


venerdì 24 luglio 2015

Därhemma


att lämna dig
tar energin ur mig

min kärlek
min själ

stannar hos dig
när jag ifrån dig går

allena min kropp åker därifrån
min själ varo därhemma
där den hemma hör

ej ens tårarna
vill i kroppen åstanna
















~

Äkta snälla killar


ger allt, gör allt
tillåter allt

för Er
















~


giovedì 23 luglio 2015

Occitanskan i Occitanien - Europas tungomål DLXX


Om vi ginge över till den romansk-occitanska undergruppen så finner vi några tungomål som är distinkta. De occitanska målen talas av ungefärligen 1-3 miljoner människor i dess historiska region som nu bebos utav 14 miljoner människor. Antalet talare är i avtagande, man räknar att det endast är cirka 9 % av dessa som nyttjar språken vardagligdags og måhänt 6 % har skrivförmåga på språken men det produceras ändock en hel del böcker på målen. Namnet ‘occitanska’ härrör från termen langue d'oc som kanske hörs, på occitanska heter det dock lenga d’òc.















~

Axat från boken Europas tungomål

Lyckoman


salige den man
som får dig se nåendes eufori

samt extas

smaka din alstring, därav
























~


mercoledì 22 luglio 2015

De sefardiska judarna i Bosnien-Hercegovina


De sefardiska judar som historiskt funnits i Bosnien talar ett iberoromanskt språk som ofta går under benämningarna ladino / sefardiska / spanjolska som före det senaste kriget hade en livsaktig koloni i Sarajevo. Dessa spanjoler på Balkan är ett resultat utav det Osmanska rikets toleransaktiga policy gentemot judar varhän man bland annat öppnade dörren för massinvandring utav dem efter att Spanien förvisat hela sin judiska befolkning, en del utav dessa kommo att bo i de balkanska raumet utav Osmanska riket.

Redan år 1581 byggde den ottomanska guvernören ett speciellt hus i Sarajevo på tvåtusen kvadratmeter, hvilket menades skulle bebos av 60 judiska familjer och huset var situerat i utkanten utav det muslimska kvarteret öster om Kal Grandi, den stora synagogan, og kallades Il Kurtijo utav judarna. Huset var ingen påtvingad ghettoisering, då judarna ej varo tvugna att bo där, utan det kan sägas mer ha varit en social inrättning för de fattiga, emedans rikare judiska familjer valde att bo annorstädes. I början av 1800-talet hade flera judiska kvarter vuxit upp, alla i närheten utav muslimska diton.

1686 kommo även de första germansktalande ashkenaziska judarna från Ungern, när ottomanerna utkastades därifrån följde ett antal judar med osmanerna för en friare tillvaro i det muslimska sultanatet, fler kommo efter 1878 då Österrike-Ungern tog över.

Även om runt 50 % av de då nära 5000 sefarderna talade spanjolska under 1930-talet, så hade den sista judeospanska nyhetstidningen, La Alborada, upphört redan 1901. Man räknar att det fanns runt 14 000 judar inom gränserna av Bosnien-Herzegovina före förintelsen närav 10 000 bragtes om livet, många utav dem som överlevde varo sådana som lyckats fly in till den Dalmatiska kusten som var italienskt hvilket innebar visst skydd.

De flesta överlevande flyttade sedermera till det Heliga landet, men i det tidiga 1990-talet, innan de bosniska krigen, så fanns det fortfarande omkring 2000 bosniska judar och relationerna folken emellan ses som överlag goda. När krigen började så evakuerades nästan alla judar dock till Israel utav en judisk organisation, de flesta har valt att stanna där.


Ävenså, idag bedöms det finnas omkring 500-1000, utspridda på städerna Sarajevo, Banja Luka, Mostar, Tuzla, Doboj samt Zenica, återigen bedöms relationerna som goda.














~


Livsvirilism


eran entitet
må njutning

nå, i spagat

universums allt
då ler i vigör

naturens anda
fladdrar virilt












~