sabato 31 gennaio 2015

Insha’Allah




Allat, not Allah,
past and future syrian goddess

may Malak al-Maut
dissolve the Isis for goodness



















Balgaalgal


gambuulbi
yuguungu

yugu





















venerdì 30 gennaio 2015

Zwet.be




porter med komplex rostad smak med karameliserad sötma i dess fat, likväl kaffe et choklad, lakrits et pomerans, samt citrus, framkommandes än mer vid tempererad aura

mycket god vinteröl
















~

Engelskan på Irland - Europas tungomål DIX


Det största tungomålet i Éire är dock dessvärre anglosaxiskans engelska som dagligen talas av den absoluta majoriteten av befolkningen. Språket är här uppdelat på främst tvänne geolekter, en nordlig samt en sydlig, ofta kallade sydhiberniska respektive nord-hiberniska efter romarnas beteckning på ön. Även skotskans ulsterskottska, eller ullans, talas i Irlands Ulsterdel, nordvästerliggande Donegal av omkring 60 000 invånare.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

giovedì 29 gennaio 2015

Wayan - Baladin






en sofistikerad nyanserad harmonisk het ale från vinområdets Langhe utav birrifieraren Teo Musso görandes sin personliga saisontolkning givandes oss en synnerligen kryddad öl med chili, örter, apelsin, aprikos, bergamott, citrus og peppar, en sammanbryggning utav hela sjutton olika ingredienser varav nio äro kryddor, varav fem äro olika pepparsorter, hvilket känns gott i gom samt hals under en lång skön stund
















~

Inanna






nakna vi allom stå
betjänandes dig så

eregerade från topp till tå
















~


mercoledì 28 gennaio 2015

Drömmarnas fröjd – Erotica LXVIII


du för drömlivet till paradisets höjd
med dina ord som blir min fröjd

i ditt paradis, man får smaka din nektar
för all tid som komma
dithän vill jag således komma
dofta din ljuvliga blomma
















~


Irish traveller cant - sheltaiska - Europas tungomål DVIII


Det finns ehuru ytterligare ett språk talat av sisådär 6000-30 000 invånare, 85 000 globalt, och som kallas bland annat sheltaiska / iriskkantiska / sheldruiska / gammen / pavee / caintíotar / vagabondiriska / irish traveller cant som har sin härkomst i iriskan. Detta är enligt uppgift ej ett romanispråk utan det används av iriska vagabonder, även om de inhämtat en del ord från romani i en mixad kultur, ordet shelta kan till og med komma från iriskans siúlta ‘av gående’, ett romaniord man använder för icke-resande är just gadje. Ett ord som är välkänt är ordet bloke ‘man’, antagligen kommandes från iriskans buachaill ‘kille’. I Storbritannien är de erkända som en etnisk grupp, hvilket de ej äro i Irland men en förändring är på väg att ske og språket får viss uppmärksamhet i låg- samt mellanstadieskolor på landsbygden numer. Den allmäna diskrimineringen är ibland allvarlig, ofta finns skyltar som ‘No travellers – no dogs’ uppsatta på pubar eller campingplatser. Deras ursprung är oklart, den egna myten är att de är av smederna som hjälpte till att bygga Jesu kors men sanningen ligger antagligen närarare att de har sitt ursprung i en social gruppering som evolverat ut till att blivit en etnisk grupp med eget språk, egen kultur, till och med egna genetiska karaktäristika i vissa drag. Över hälften av de resande i Irland dör innan de nått åldern 39, endast tjugo procent når en ålder av 65, och de föder även dubbelt så mycket barn och har en mycket hög nativitet för europeiska mått mätt och har därför även ökat i antal sedan 1960-talet.
























~

Axat från boken Europas tungomål.

martedì 27 gennaio 2015

Carlshamns Flaggpunsch





bärnstensfleur i tenn
när arrak ock apelsin

summo i sött nav



















~


rumstemperarad avsmak, i tennglas

lunedì 26 gennaio 2015

Iriska dialekter - Europas tungomål DVII


Språket är uppdelat på en del dialekter, av hvilka ulsteriskan, leinsteriskan, dhúnn-Na-nGalliskan / donegaliskan, connachtiskan samt munsteriskan gör sig mest tillkännavida. Den nu antagligen helt avdagade newfoundlandiriskan som talades i Newfoundland har sin upprinnelse från 1500 og 1600-talens talade sydirlands munsteriska oc är även det enda iriska språk utanför ön Irland som fått ett eget namn, emedans nordirlandskans ulstermål har en hel del likheter med skottsgäliska. Fast å andra sidan så har munstermålet ibland även stora likheter med nordskottgäliska. Det mittenliggande connachtiskan har fått vara grunden för det kodifierade samt simplifierande skriftspråket, An Caighdeán, då det ligger i mitten, som nyttjas i skolutbildningen över hela Irland men med ofta stora geospråkliga influenser. Denna inte av alla omtyckta förenklade språkform benämns även ofta Dubliniriska. En egenhet som är nämnvärd gällande iriskan är exempelvis att det inte finns något bra och enkelt vis att säga ‘ja’ eller ‘nej’ utan man måste konstra till det utifrån sammanhanget. En annan smått rolig kuriosasak är att Kennedy betyder ‘fulskalle’.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

domenica 25 gennaio 2015

Saknad


saknaden av dig
känns hård og tärande

saknaden av dig
känns intill kropp og själ



















~

sabato 24 gennaio 2015

Differerande språkkunskaper - Duolingo


folk frågar mig ofta hvilka språk, eller hur många, jag kan, detta är ju ej helt enkelt att besvara då det beror på oklara definitioner samt uppfattningar

jag lär mig hela tiden nya språk, samtidigt som jag försöker fördjupa kunskaperna i de jag redan påbörjat kunskaper i, jag ser ingen ändo på denna verksamhet under livets gång, ty att bearbeta hjärnan är underbart som så

emellan 60 og 80 språk kan jag läsa relativt bra, men när det gäller att prata ärom vi nere i några ytterst få i antal, denna stora diskrepans gör mig inget, ty mitt intresse ligger främst i att kunna läsa samt ta del utav skrivelser skrivna på dessa språk, ej att parlera - jag siktar ständigt på att utöka min förståelse, både i bredd som djup, og några få språk försöker jag även nå förbättrad parleansnivå samtidigt som jag siktar på att utöka den allmänna läsförståelsen till en mycket stor mängd framtida språk, det gäller bara att finna nycklarna

hursom, då jag naturligtvis har intresse i språk samt läser en del kring detta, ter det sig naturligt att jag även ibland skriver några smårader på dessa språk, ibland samma som de jag ovan har högre förståelse inför, ibland andra mer intressanta men som jag ännu ej kan inräkna i de ovan, hursom dessa äro i antal utav omkring 70-80 språk, likväl detta i ständigt ökande samt fördjupande aura, men så ock här varandes ytterst få som tilläts skriva något längre i

en nyckel man kan ha för språkerövring är att finna rätt hjälpmedel, är det någon som vill utöka sina kunskaper i ordinära språk som tyska, franska, italienska, spanska, nederländska, danska, portugisiska, eller det keltiska iriska språket, så kan jag rekommendera www.duolingo.com som är helt gratis samt pedagogiskt välbyggt, med utlärning från engelska, man kommer troligtvis i ett senare skede även erbjuda språk som hindi, kinesiska, arabiska, ungerska, turkiska, vietnamesiska og vem vet vad som komma kommer.




















~

Iriskans sociolingvistiska överlevnad - Europas tungomål DVI


Änskönt vissa ljuspunkter finnes og intresset för språket haver ökat under de senaste åren, enligt Bord na Gaelige, hvilket är en myndighet som uppsattes 1978 för att promotera språket - en av anledningarna till detta anses vara den växande irländska musikindustrin som gett denna språkliga bieffekt - denna bieffekt sker inte bara på Irland utan över hela världen. Misslyckade statliga projekt har ehuru skett dessförinnan, man ville bland annat få ungdomarna att stanna i de karga områdena og på denna vägen rädda språket, då ungdomar gärna flyttade till London eller andra delar av Irland och därmed slutade nyttja sitt språk. Man gav bland annat statligt stöd till småföretag samt husbyggande, detta fick som följd att den uråldriga lokala husbyggnadstraditionen clachan höll på att gå förlorad och dessutom så återvände många utvandrade irisktalande ungdomar, hvilket kanske var positivt ur andra synvinklar, men ack ej för det iriska tungomålet då de förde med sig engelskan till sina vänner varhän detta tungomålet spred sig ännu snabbare, hvilket självfallet inte hade positiva effekter för iriskans bevarelse. Tungomålet är även ett av de officiella språken i EU sedan juni 2005, hvilket är en naturlig utveckling då språket faktiskt har formell status som Irlands första officiella språk, engelskan är blott andrahandsplacerad, de jure. I de bättre områdena i Dublin, ‘svarta gölen’, är det ganska inne att sända sina barn till iriska skolor så de kan språket ganska hyfsat därefter, men nyttjofullheten av språket därefter är begränsad, men det ger ändå ett elitistiskt stöd som bör understödjas. Olikt var det tidigare då det sågs som tillhörande landsortsfolk samt skralt utbildade.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 23 gennaio 2015

Tack


tacknämeligen tafsar þu till på min tagg
som tafatt trånar efter tackling orgàsm





















~


mercoledì 21 gennaio 2015

Armenska Ornotidiska dynastin – Västarmeniernas tidiga historia - Landologica VCCC


I östra Turkiet har armenier bott sedan åtminstone 500-talet f.kr., d.v.s. långt innan några turkar dök upp i området. Dagens armeniska republik motsvarar endast en tiondel av det geografiska område som armenierna en gång bebodde men genom de ideliga krigen, de byzantisk-persiska, de byzantisk-arabiska, turkisk inflyttning och mongolisk invadering, Timur Lenks massakrering, så skedde en ‘naturlig’ urgröpning utav de armeniskbebodda områden som då påfylldes med annalkande turkar, kurder och andra. Armenierna utgjorde majoritet eller dominerade i vissa områden, men ej i andra, framtills början utav 1900-talet.

Den Ornotidiska dynastin, eller Yervanduni, är den första kända armeniska dynastin i Anatolien och de intog herraväldet innan medierna och skytierna invaderade under 600-talet f.kr., området de undeställde instämmer med området som det gamla järnålderskungadömet Urartu / Biainili låg i tidigare, urartiskan tillhör de hurro-uratiska språken som troligtvis haver kopplingar till den nordöstkaukasiska språkfamiljen. Hur de etniska förhållandena sett ut vid denna tid är svårt att sia, inklusive var og hur armenierna inkommit i befolkningsmaterialet.

Hursomhelst, dynastin fortsatte att styra som vasaller, eller satraper, under de mediska och akemenidiska rikena, samt med mycket stor autonomi under det seleukidiska imperiumet. Från 190 f.kr. var Konungadömet Armenien / Me/ @a3k / Metz Hayk självständigt, och efterträdde satrapen Armenien, framtills 387 e.kr, runt år 301 lär man ha antagit kristendomen, därefter var man en vasallstat till Romarriket och Perserriket framtills år 428. Dagens armenier, eller de som här bodde innan massdödandet utav dem, bedöms vara ättlingar till befolkningen utav detta rikes västra befolkning.

I norr i Lilla Armenien som vätte mot Svarta havet varur dagens hemshinlierna stammar, tog form under 300-talet f.kr. likväl, området gick ihop med Stora Armenien, alltså Kungadömet Armenien, år 287 e.kr. Efter delningen av Armenien år 384 så kom Lilla Armenien samt västra delarna utav Stora Armenien att tillhöra det Byzantiska riket. Befolkningen fortsatte att vara armenisk i huvudsak och de östromerska områdena delades in i Armenia I, Armenia II, Armenia III og Armenia IV. Området underställdes många krigstillstånd genom åren emellan först byzantierna och sassaniderna och strax efter att byzantierna tagit det Persiska Armenien år 629 så anlände araberna som erövrade landet år 645 varhän det underställdes Rashidunkalifatet.



Till östromarnas beklagan, ibland våldsamma, så accepterade armenierna i mångt och mycket sina nya arabiska härskare som kom att vara i runt två hundra år. Den första guvernören, ostikanen, som kalifatet tillsatte var dessutom prins Theodoros Rshtuni som tidigare hade kämpat emot den arabiska erövringen, vinnandes vissa slag, og som tillhörde en nobel ätt med ättetavla bak till det urartiska kungahuset.

De kristna armenierna fick relativ religiös samt politisk självständighet, den armeniska kyrkan erkändes i högre grad än vad den gjorts under både byzantisk som sassanidisk rätt, och även militären fick styras utav armeniska prinshusföreträdare. Med detta sagt är det även väl att nämna att många olika former utav mindre revolter skedde, mot skatter och försök att islamisera samhället, men inga som spred sig eller blev större i något slag. En arabisk inflyttning skedde likväl och vid slutet utav 800-talet räknar man med att det funnits en relativ välsituerad klass utav arabiska emirer i området.

År 885 grundades det armeniska Bagratidiska kungadömet, man splittrade upp riket internt redan under 900-talet hvilket icke var fördelaktigt inför de annalkande trycken från Byzantiska riket och seljukerna. Ani, i dagens Kars, föll för byzantiernas hand jeran 1045. Nya Armenien, eller även kallat Lilla Armenien, ej att beblanda med det tidigare Lill-Armenien, eller Det armeniska kungadömet i Cilicia / Kilikien, grundades utav en dynasti som tros vara en beflyktad del utav bagratiderna, åtminstone var dynastigrundaren släkt med den exilerade kungen i föregående rike.

I det gamla riket i Ani tog den kurdiska shaddadiddynastin över, ingiftandes med den armeniska bagratidiska familjen. Lilla Armenien, alltså det första av de tu, föll för seldjukerna år 1047 och var sedermera en del utav mongolernas rike under 92 år för att härefter och för evig kommande tid ha tillhört det Ottomanska-Turkiska riket. Armenier bodde här under hela historien framtills folkmorden vid tiden 1915-1923.


















~


martedì 20 gennaio 2015

Den medeliriska epoken samt iriskans nedgång - Europas tungomål DIV


Den medeliriska epoken som pågick cirkus 900-1200 fick ta emot stora áraniska influenser, hvilket började med vikingarnas bosättning, men faktum är att man vet mindre om denna språkperiod än om den förra då färre bevarelser finns kvar, fast vissa nordiska inlån existerar. Främst ord som har med stadsliv og fiske att skaffa gjorde sitt intrång med dessa. En omfattande administrativ vokabulär fick man genom anglonormandernas herravälde samt politiska makt. Fram till 1500-talet så var iriskan hela befolkningens normala språk, men efter denna tid så har det pågått en ständig nedgång till fördel för engelskan. Engelsmännen förde en aktiv språkpolitik og menade exempelvis under 1300-talet att inga av engelsk härkomst fick tala annat än engelska sinsemellan, eller som ses i fallet Power - 1371 så fängslades William Power då han inte kunde tala engelska, men han släpptes ehuruväl senare efter avlagda löften om påbörjelsen av studiet av detta invandrande språk. Man kan ehuru ej enbart beskylla engelsmännen/skottarna för detta, utan även andra orsaker har satt sina tydliga spår. 1800 så var engelskan antagligen endast i majoritet i städer som Belfast, Dublin samt ett område i och runt Wexford, engelskans inflytande var dock i ökande, inte minst på grund utav engelskans prestigefyllda roll som ett spridande lingua franca över vissa delar av jorden. 1835 räknade man med att omkring 50 %, 4 miljoner, av öns befolkning var irisktalande till börden men dessa tillhörde främst den agrara befolkningen, hvilket finge som följd att när hungersnöden drabbade landet 1846-48 så drabbades dessa mest, för att inte förglömma den konsekvensuella emigrationen, varhän gäliskan utarmades. 1851 så fanns det enligt folkräkningen enbart 1,5 miljoner, 25 %, kvar som talade iriska, och av dessa var bara 320 000 monoglotter - The Gaelic League skapades 1893 för iriskans överlevnad. Efter de stora utvandringsvågorna så visade censusen 1911 att det allena fanns 600 000 kvar som kunde iriska av en population om 4,4 miljoner. Idag har siffran gått ned ännu mera och det är cirka 13 % av irländarna som talar iriska flytande, men enbart 5 % av den irländska befolkningen använder språket i någorlunda daglig basis - men iriska modersmålstalare beräknas enbart 20 000-30 000 vara, endast 8700 anses vara så bra i språket att de kan överföra det till nästa generation, emedans enbart 1100 beräknas vara bättre i iriska än på engelska. Detta är tragiska siffror som visar på en tragisk framtida utveckling, men det skall även påpekas att väldigt olika siffror existerar. De som är främst förande på språket bor främst i området som kallas Gaeltacht på västra og sydvästra delen av ön, namnet används för alla områden som man officiellt ser som gälisktalande. Men även detta är en sanning med modifikation, bara omkring hälften av barnen i det iriskmajoritetsaktiga området lär sig iriska som modersmål, och staten har till och med börjat betala barnfamiljer för att de skall tala tungan, systemet kallas Scéim Labhairt na Gaeilge och det är första gången i Europa som en stat bidrar på detta vis.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

domenica 18 gennaio 2015

Den tidiga iriskan samt oghamalfabetet - Europas tungomål DIII


Den tidiga iriskan har bevarats till oss genom korta inskriptioner från 300- og 500-talen med det ogamiska, ogham på modern iriska, alfabetet som finns i över 350 inskriptioner där fonologiska arkaismer samt gamla kasusändelser finns med. En fonologisk utveckling man kan se är att det i oghamskrift förekommande ordet maqqi, genetiven för ‘son’ i senare bevarelser modifierats till maic - idag ser vi ordet ofta i efternamn och det  figurerar som de svenska son-namnen, såsom i MacArthur. Det ogamiska alfabetet var sannolikt inspirerat av latinets alfabet som infördes vid samma tid genom kristendomens intåg - namnet ogam kommer från den keltiska gudomen för vältalighet. Alfabetets införande gjorde så att gamla sagor och dikter kunde skrivas ned samt då bevaras till eftervärlden, tyvärr så gjordes ej detta angående druidernas kunskap då detta var strikt förbjudet, ett förbud som verkar ha efterlevts. En av de viktigaste böckerna som nedskreves var Book of Armagh som skrevs på latin år 807, men den innehöll några iriska meningar och det skriftsystem som användes här använde man ända fram till 1900-talet. Den äldsta bevarade heliriska skriften är Lebor na hUidre, hvilket betyder ‘Den gulbruna kons bok’ och den är skriven omkring 1100, men innehållet anses vara avsevärt äldre; den äldsta prosatexten är Apgitir Chrábaid, hvilken skrevs av Colmán som lämnade jordelivet anno 611.




















~

Axat från boken Europas tungomål.