mercoledì 23 luglio 2014

Armenier i Nakhichevan samt Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXVIII


I enklaven Nakhichevan som ligger emellan Armenien samt Iran, men som formellt hör till Azärbajdzjan, har till viss del även en –armensk-armensk befolkning. När Sovjetunionen skapades uppskattades dessa till ungefär hälften utav befolkningen, men efter att en antiarmenisk politik förts under den förtryckande kommunistiska samt postkommunistiska eran består endast runt två procent utav befolkningen av armenier. I Karabagh har man bättre bibehållit det östarmeniska både vad gäller språk och identitet och en majoritet av befolkningen i detta område tillhör den etniciteten och vill tillhöra den staten. För närvarande de facto självständigt. Utanför Karabagh tror man nu att det finns omkring 8000 armenier, de som valt att stanna är i huvudsak ingifta parter, og behandlas icke väl.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

martedì 22 luglio 2014

Sårad


sårad av kärlekens bittra törn
ej precis i enlighet med min bön
stillsamt framförd i mitt hörn
gör jag dig avbön





















~

lunedì 21 luglio 2014

Romer, Domer et Qaracier i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXVII


I Azärbajdzjan beräknades det även finnas runt 2000 stycken romer, eller domer, men huruvida de bibehållit något -indoariskt språk, eller annat, är oklart. De går under den etniska beteckningen Qaraçı, likväl stavat garachi / karachi, mycket litet vets om dessa och den mesta kunskap som finns om dem baseras på adertonshundratalskällor. Namnet qaraci är en exonym och betyder ‘svartingarna’ och är den vanligt brukade färggeografiska konnoteringen man nyttjar, de kallar sig själva för dom, men man tror ej att de har samma ursprung som domerna (se Turkiet) utan enligt uppgifter så bör de komma från de nomadiska romerna från Centralasien. Under 1800-talet konkluderade man att språket de talade var av indoarisk stam men att det ej var nära besläktat men någon utav de befintliga romani- eller domarivarianterna i Balkan, Mellanöstern eller Ryssland. Många av dem kunde även azeriska og tat.





















~

Axat från boken Europas tungomål.

domenica 20 luglio 2014

sabato 19 luglio 2014

Kaukasustyskarna i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXVI



I Azärbajdzjan finns även kaukasustyskar, de första 194 personer som anlände under 1810-talet var -alemannisktalande schwäbischer, och de anlände i grupper som grundade egna små byar allteftersom och man beräknar att deras antal år 1918 var uppe i omkring 6000 personer. Relationerna med azerierna var goda framtills Sovjets övertagande då man redan tidigt under 1930-talet avgermaniserade ortsnamn og dylikt, vid tiden för deportationen 1941 fanns det omkring 23 000 kaukasustyskar i Azerernas land, de få som finns kvar idag bebor främst Baku.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

giovedì 17 luglio 2014

Ashkenaziska judar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXV


Det bor även ungefär 5000 ashkenazijudar i landet men det finns inga uppgifter på huruvida de talar det -germanska jiddisch, i övrigt är de i de flesta fallen russifierade. De flesta är boendes i Baku och den tyskättade Lev Lando är nog den kändaste utav dem då han var i det stora hela den som låg bakom att Sovjetunionen kunde få utvecklat kärnvapen, samt för nobelpriset han erhöll, ehuru ej för det. De ashkenazijudiska befolkningslagren anlände med start från år 1811 och accelererade från 1870-talet.





















~

Axat från boken Europas tungomål.

mercoledì 16 luglio 2014

martedì 15 luglio 2014

Ryssar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXIV


Det bör väl också finnas en mängd -slavisktillhörande rysktalande, men siffrorna är högst osäkra och ändras i snabb takt då många flyttar till moderlandet, runt 700 000 är en någorlunda sentida siffra, emedans andra nämner 144 000.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

lunedì 14 luglio 2014

Feniciernas kvarstod



DNA-tester visar att både de muslimska samt kristna i dagens Libanon havo ett gemensamt ursprung, gåendes bakåt omkring fem tusen år.




















~



domenica 13 luglio 2014

Tu est Divina I XXX



païkajavadanā
sarvotomukha

durjaya



















I
γ





Judeoaramaiska kurdiska judar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXIII


Kurdiska judar fanns i landet framtills de alla deporterades 1951. De kurdiska judarna i Azärbajdzjan talade ehuru inte något kurdiskt språk utan judeoaramaiska som är tillhörigt de afroasiatisk-semitisk-centralsemitisk-arameisk-östarameisk-centralöstarameisk-nordöstra språken. De hade kommit till landet från och med 1827.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

sabato 12 luglio 2014

Klängning


Den klängande gångstilen inkluderar flere olika varianter, exempelvis brakialeringen hos gibboner som svungo sig med sina armar eller klättrande och bryggande där både armar samt ben benyttjas. Nya världens spindelapor nyttjar bland andra denna klätterstil.

De klängande primaterna havandes ofta långa böjbara fingrar, böjbar vrist, lång förarm, kort rygg, samt varandes svanslösa behanvandes likväl långa bakben.

En klängare kunne fördela kroppsvikten på alla fyra extremiteter därvidalags även klänga på mindre hållbara grenar.






















~

venerdì 11 luglio 2014

Kurderna i Azerbajdzjan- Europas tungomål CDXII


1923 fick en del av Azärbajdzjan med en kurdisk majoritetsbefolkning autonomi med huvudstad Lachin, och senare Shusha. Området var stort som halva Libanon, liggandes emellan Armenien samt Nagorny-Karabach og söderöver framtills den iranska gränsen innehållandes en kurdisk befolkning av runt 60 000. Man igångsatte skolor som hade kurdiska som undervisningsspråk och en egen tidning producerades, Sovyet Kurdustan, men redan 1930 inkorporerades området återigen in i Azärbajdzjan. Härefter kom hårdare bud och kurder fick inte lämna sina byar eller städer utan tillåtelse och överskridning utav dessa regler påföljde 25 års fängelse, tusentalet kurder blev även deporterade under 1937. Även annan antikurdisk politik togs vid i Sovjetunionen, hvilken verkat syfta till att förgöra den kurdiska identiteten, ordet Kurdistan var ej politiskt korrekt och kurdiska publikationer, hvilka tidigare numerärt växt till sig, minskade kraftigt og försvann helt emedans folket fördimmades i de officiella folkräkningarna. Till exempel så fanns det 41 000 rekorderade kurder i censusen 1926 i Azärbajdzjan, 1939 hade de minskat till 6000, 1959 till 1500 och 1979 hade de tydligen försvunnit helt - nu räknar man alltså med upptill 200 000. Många kurder har ehuruväl funnet det gott att fly efter Sovjets upplösning, då de hamnat mitt i smeten i Nagorny-Karabach-konflikten emellan Armenien og Azärbajdzjan - en del av de som flytt har hamnat i ryska Krasnodar som också fått tillskott av kirgiziska kurder efter Sovjets upplösning och den instabilitet som rådde där, varvid flera tusen utav de kanske 20 000 kurderna i det landet valt att ta sitt pick å pack.

















~

Axat från boken Europas tungomål.

giovedì 10 luglio 2014

Fintika ~ Kalo finsk-romani ~ Mustalaiset – finska zigenare


I Finland finnes emellan 4000-8000 som talar språket kalo finsk romani / fintika, utav den etniska grupperingen om 8000 romer som är befintliga i Finland. Språket är ett indoeuropeiskt -indoarisk-centralindoarisk-romani-nordromani-nordisk romani-mål.

Kalo betyder ‘svart’ på romani og hindi, på finska benämns de ofta mustalaiset hvilket likväl betyder just ‘svart’.

Denna befolkningsgrupp komme till Finland från Sverige, närmare bestämt så var det den hetska antiziganismen under 1600-talet som till slut resulterade i att Sverige fattade beslut om massutvisning utav alla tattare under slutet av det seklet till Sveriges dåvarande östra halva, Finland. Härvid fick Finland en zigensk befolkning, när de sedan efter att det nordiska passtvånget gick i stöpet några århundraden senare år 1954 åter började återflytta till Sverige så röre det sig således om ett peuple returnée.

Den finska romanin är ett språkligt bevis för detta likväl, det språk de talar är en arkaisk form av skandoromani som svensk romani likväl höre till, men de olika språken är inte fullt förståeliga sinsemellan längre. Den här formen av romani skall ej sammanblandas med de balkanska formerna som anlänt till Sverige under senare tider utan rör sig om en språkutveckling med historia från 1500-talet og framåt som har en tysk språkanknytning, samt är lik den brittiska romnimosen, anlänt via Danmark till Sverige, sedan utvisat till Finland, återkommna från 1954 og framåt ånyo.

Den finska romanin bär således likväl en hel del svenska lånord, de finska hava bara accelererat under senare tid, samt så bure de flesta finska zigenarklaner svenska namn

Med anledning utav sin arkaism og oförståelighet så avskiljs fintika ofta från övrig skandoromani och är långt mer konservativ i sin grammatiska struktur, man har åtta kasusböjningar för substantiv, sju för pronomina, verben böjs i trenne former i singular og plural i presens, futurum, perfekt samt imperfekt, plus i potentialis ett og två.

Språkelement i form av glosor hamnade i en lista redan år 1780, en annan uppteckning gjordes år 1817, emedans Thesleffs verk, från 1901, Wörterbuch des Dialekte der finnländisches Zigeuner antagligen är det mest omfattande arbete som någonsin gjorts över någon av de skandinaviska romanimålen.

Finland är ett av de länder som har erkänt romerna som en nationell minoritet och de har därmed viss rätt till utbildning på romani och i Finlands fall blir det fíntika - ett bra slag för mångfalden og individens rättigheter. Man har ehuru tidigare fört en hård assimileringspolitik i Finland, hvilket har lett till att många tappat sitt språk, vissa menar även än idag att dessa kaloromer inte alls skulle vara romer, änskönt deras arkaiska tunga. En fördel för språkets distinkthet är att det är det skandoromanispråket som är bäst dokumenterat og beskrivet.



















~

mercoledì 9 luglio 2014

Kurmandji ock kurder i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXI


Sist, men inte smärst, bland de iranska språken åtfinns kurmandji, -västiranskt-nordvästkurdiskt, som här representeras av 20 000 talare som främst bebor de västra gränsområdena till Armenien. Exempelvis Sheylanlistammen har sin hemvist här sedan de hitflyttats från Iran under Shah Abbas I på 1500-talet. Nästan alla kurder i Azärbajdzjan talar tyvärr azäriska även inom familjen som en följd utav ett starkt påtvingat assimilationstryck och språkets utbredningsområde kommer troligtvis att så småningom krympa ut ur Azärbajdzjan om ingen revitalisering kommer till skott. Radio på kurmandji finnes ehuru att tillgå i landet. Enligt censussiffrorna från 1979 fanns det runt 150 000 kurder i Azärbajdzjan, men enligt kurderna själva var deras antal emellan 250 000-400 000 kurder 1988 och nutida uppskattningar från experter på området nämner de som varande i antalet runt 200 000, dryga tio procent talar således sitt hävdansspunna språk.





















~

Axat från Europas tungomål.

martedì 8 luglio 2014

Spam


vissa tycker att man skriver spam när man skriver samt postar kort, men de förstår inte tyngden i minimalismens säck

bara brevbäraren vet



















~

lunedì 7 luglio 2014

Bukhariska judar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDX


En judisk folkgrupp talandes likväl ett sydvästiranskt tadzjikiskt tungomål som ligger nära persiskan är de bukhoritalande Bukharijudarna som har sin härstamning från Emiratet av Bukhara som låg i Transoxianien och som hade en relativt stor judisk befolkning. Bukhariska judar menar att de är ättlingar till judar som inte återvände efter den babyloniska fångenskapen under 600-talet f.kr. De här centralasiatiska judarna är en av de judiska folkgrupper på jorden som varit mest isolerade från övrig judisk värld då de i över två tusen år varit i huvudsak åtskiljda från dem fastän man även genom tiderna emottagit influenser och inflytt från östjudar som anlänt via Sidenvägen, men även iberiska judar under inkvisitionen, många har nu blivit russifierade. Under de senaste hundra åren har de bukhariska judarna i Centralasien fått genomstå kraftfulla förtryck varvid de flesta sedan Sovjetunionens fall flyttat därifrån, förutom under perioden 1876-1916 när de fick friheten att verka fritt med resultat om ett stort kulturellt och socialt uppsving. Nästan alla har nu flytt och i Tadzjikistan verkar inga kvarstå emedans Özbäkistan må ha emellan 100-1000 individer. En liten kurios sak är att Dorrit Moussaieff, en bukharisk jude från den nuvarande bukhariska kolonin i Israel, kom att bli Islands ‘första dam’ år 2003. Hursomhelst, i Azärbajdzjan åtfinns 88 stycken.


















~

Axat från boken Europas tungomål

domenica 6 luglio 2014

Starv ynskist!!!


20 ára gomul kvinna ynskir arbeidi, alt hevur áhuga:)















~

Lýsingartorg, svar: 264797

Sosialurin, 13. desember 2010 s33

sabato 5 luglio 2014

Judeotater, muslimtater, kristna tater, armenotater - Etnonyment tati för parsi - Europas tungomål CDIX


Etnonymen tati är således en exonym som man har anammat, idag försöker många återgå till en mer inhemsk og antaglig ursprunglig benämning på sig själva som parsi, och språket som zuhun parsi, i övrigt finns några lokala identiteter varav parsi även är en som verkar ha kvarlevt i speciellt Bakuområdets Abşeron, i det tämligen isolerade Lahij benämner man sig istället som lohijon, samt i Khizi, samt smått i Devechi og Siyazandistrikten, åtfinns självbenämningen daghli. Den judeotatiska grupperingen bebor främst de norra delarna av landet, emedan de muslimtatiska istället bebor de östra delarna, till dessa skall även läggas en liten gruppering av kristna tater, eller armenotater, som ehuru lingvistiskt sätt kan infogas i den muslimtatiska gruppen. Det är väl att påpeka att dessa olika grupperingar är i det mesta helt olika etniska grupperingar, dock talandes liknandes språk, judeotaterna är i huvudsak som det låto av judisk härskomst, emedans armenotaterna är tatiserade / parsifierade armenier, dessa sistnämnda är fortfarande armeniska i sin religion men har övergått till att tala tati med ganska mångtaliga armeniska influenser i vokabulär, fonologi, morfologi samt grammatik som visar på den armeniska substratan, förutom de språkliga spåren og kyrklig tillhörighet så definierar de sig även distinkt i förhållande till de persiskhärkomna tatitalarna. Tat finns i skrift, men nyttjas främst av judeotatiskan, den talade kulturen, särledes den poetiska, är ehuru mycket rik för allsom tat.



















~

Axat från boken Europas tungomål.