sabato 18 aprile 2015

Bacchus Corneliam amat - Landologica CCCIII


Bacchus Corneliam amat
Bacchus amat Corneliam

Amat Bacchus Corneliam
Amat Corneliam Bacchus

Corneliam Bacchus amat
Corneliam amat Bacchus

Cornelia Bacchum amat
Cornelia amat Bacchum

Amat Cornelia Bacchum
Amat Bacchum Cornelia

Bacchum Cornelia amat
Bacchum amat Cornelia























~

venerdì 17 aprile 2015

Tungoförsel


min tunga längs in hud
längs din hud

smakandes dina sinnen

givandes din själ
dina vätskors droppar

från hud som där
är lyckan i mitt liv

















~


giovedì 16 aprile 2015

Gratena Chianti 2013


Sangiovese


kryddigt mustigt med välframträngd fatkaraktär, likväl lite småsura mörka körsbär, kakao et örter utaf olikt slag, läderaktig sumpköttighet, smakkraftig tung rustikisk chiantism

















~

All Iudaialand


faura þus
in swnagogen

Iairusaulwmeis
all Iudaialand

fraisnas fram Satanin














~

mercoledì 15 aprile 2015

Kvinnorespekt


jag vet ej varför
så många ej tycker så här

hvilken qvinnosyn haven I egentligen?

varje kvinnas själ
varje kvinnas hjärta
varje kvinnas sinne
varje kvinnas känsla
varje kvinnas blick
varje kvinnas tanke
varje kvinnas vilja
varje kvinnas önskan
varje kvinnas begär
varje kvinnas lusta
varje kvinnas behov
varje kvinnas kropp
varje kvinnas rörelse
varje kvinnas njutning
varje kvinnas extas
varje kvinnas tillfredsställelse
varje kvinnas leende
varje kvinnas glädje
varje kvinnas lycka
varje kvinnas kärlek
varje kvinnas allt

är fullkomligt heligt, är fullkomligt sakralt
det är bara så det är



















~


Finsk språkhistoria - Europas tungomål DXXXIV


Nog med grammatik och över till historiken. Finskan har flera äldre ord kvar i sitt bestånd, exempelvis kala ‘fisk’ kommer direkt från språkfamiljens bas, men ändå räknar vissa bara med att det finns så lite som ungefär 300 finskugriska ordstammar som överlevt in i dokumenterad finska. Man har som tidigare påtalas kunnat påvisa ganska säkra inlåningsinfluenser og posibelt släktskap emellan uraliskan samt indoeuropeiskan. Man har även inlånat en del från germanska og baltiska tungomål och dessa har också fått en viss spridning till andra baltofinska mål samt i vissa fall även till samiskan; detta i sin tur tyder på att dessa inlåningar måste hava en del år på nacken, då de skiljdes åt för ett bra tag sedan, antagligen för mer än 2000 jeeran sedan, før exempel kuningas samt lammas från germanskan, hvilket betyder ‘kung’ respektive ‘får’, ock tytär från baltiskan, betydandes ‘dotter’. Man har även vissa äldre inlånade fornnordiska ord i finskan, exempelvis ordet för ‘pengar’, hvilket lyder raha ock som härstammar från fornnordiskans skraha som ursprungligen betydde ‘djurhud eller skinn’ og som finns kvar i dagens svenska i ordet skrå - det finns minst omkring 200 sådana här fornnordiska inlån. Under senare tid så haver også många lånord kommit in från slaviskt håll genom kristendomen och från svenska och ryska genom kolonisation samt andra intima kontakter, men man har gjort sitt bästa för att försöka utplåna detta kolonialminne med inhemska eller nyskapade ord, men språkliga spår är ofta väldigt svårt att förtiga till invisibilitet.

















~

Axat från boken Europas tungomål

Ruppertsberger - Riesling 2012 - Hofstück



ett halvtorrt allenast smått sötaktigt friskt slentriant rieslingvin tonvärd druvaktig con smakzoner utav tropiska frukter, melon, persika, päron, citrus et un peu hölle
















~

martedì 14 aprile 2015

Strandstund


helgen syns ej till
arbetare på strand, näck

pöbeltvagningsstund















~

lunedì 13 aprile 2015

Tjejers val


det är ej moraliskt fel
för tjejer

att utnyttja
att ljuga
att manipulera
att stjäla
att vara otrogna

mot män

om ni ej själva så anser

tjejer har makten över sin egen moral
samt över hur männen bör va

















~


Finsk ordbildning - Europas tungomål DXXXIII


Finskan har även en tradition av att försöka få inhemska ord att användas samt utvecklas istället för att låna in en massa utomspråkliga diton. Finskan tillhör de språk som låter orden gå ihop samt byggas samjämt in i varandra, så att vissa längre ord kan bildas, t.ex. taloissammekin, hvilket betyder ‘även i våra hus’, och en annan mycket ovanlig företeelse ur europeisk synvinkel är att i den löpande texten så är vokalerna fler än konsonanterna. Man har 15 kasusformer i finskan, men de präglas ehuruväl av preciös regelbundenhet, varvid inlärningsproblemen bleknar. Samt, så finnes närmre 200 avledningsändelser.
















~

Axat från boken Europas tungomål.

Spaghetti med köttfärssås del mio nonno


• skär upp 1-3 gula lökar
• skär upp 20-25 klyftor vitlök
• olja en djup gryta varefter ett halvt kilo blandfärs ihälles för stekning på halvvärme under 5-10 minuter framtills inget är rosa längre

• häll i rejält med rosmarin, täckandes ytan, sedan även salt et svartpeppar, häll i den gula löken samt en tredjedels utav en tub tomatpuré. Rör hela tiden om vartannat
• häll i en burk hela tomater i sås, dela dessa i bitar mess omrörningen, påfyll med en burk vatten
• ganska mycket, så det täcker ytan i färg för varje, utav följande kryddor skola i: oregano, basilika, dragon, salvia, timjan samt vitlöken og fem-sex lagerblad. Rör om.
• häll i runt 2,5 deciliter rödvin

• låt puttra i minst, eller över, en timme

• koka spaghetti
• fyll eventuellt på med fler kryddor
• fyll absolut på med mer vin, förläng kokningen utefter behov
• vid dukningen bör även färsk basilika toppas















~

domenica 12 aprile 2015

sabato 11 aprile 2015

Murteiden taistelu - Finskans standardiseringsprojekt - Europas tungomål DXXXII


En strid emellan de olika huvudvarianterna utspelades under 1800-talets första hälft, man menade att det finska skriftspråket skulle ha blivit mer influerat av de östfinska geolekterna istället som det nu har varit med en klar riktning åt de västfinska målen - denna ‘dialektstrid’ kallas murteiden taistelu. Många av de fennomaner som promoterade finskan under 1800-talet var inte själva finskspråkiga eller hade bara i vuxen ålder lärt sig sitt ancestrala språk, sedan de blivit inspirerade av främst den tyska nationalromantiken, andra var nativa talare men som sedan gått i det svenska skolväsendet, det enda som fanns att tillgå. Genom nativa talaren Elias Lönnrots insatser skedde det en förändring av skriftspråket så till den grad att det västdominerade skriftspråket finge ta emot stora inskjutningar av östfinska, bland annat ordförrådet berikades og dagens skriftspråk kan kallas vara en kompromiss emellan öst samt väst - det kalla kriget är slut även på språkfronten. En av anledningarna därtill var att Lönnrot arbetade mycket i de östfinska markerna samt så är östfinska språket som förs fram i eposet Kalevala. Kalevala är hans egenbetonat bearbetade, behandlade, tillagda, og tillrättalagda, folkdiktning utefter de dikter samt runosånger han inhämtat ute i tassemarkerna i öst, behandlandes finska myter och narrationer som kommit att bli både stilbildande samt elementära för finsk självbild og distinkt historiemyt. Lönnrot med medarbetare skrev även en finsk-svensk ordbok om 200 000 ord, man finge ordsmeda en hel del för lyfta upp finskan att fungera som modernt språk. Det är ehuru väl att nämna att det föreligger en viril diskrepans emellan skriven finska samt det talade språket. Detta var något som en annan fennomanisk språkfilosof försökte motverka, Carl Axel Gottlund, som istället menade att det nyttjade gemensamma nationella skriftspråket skulle fritt få växa fram, i vanklig ton, man skulle ‘skriva som man talar’, kirjuttaa niin kuin huastaa. Ì mååŋd å myygää bleevä han ofta hånad för dessa sina åsikter av sådana som ville ha mer kontroll på stavelseutvecklingen, och istället konstruera ett artificiellt språk, hvilket kom att bli.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 10 aprile 2015

Ebbio - Langhe Nebbiolo 2013




denna torra handplockade Fontanafredda bär en djup stram komplexivitet i mjuk emfas et välfylld flavör, kryddig, mustigt sammansatt, con fat, körsbär, violer et rosmarin
















~

Kukstorlekar


nu kan ju icke alla kvinnor välja partner eller män utifrån kukstorlek, og det gör ju igge heller alla kvinnor, ty det finnes många variabler som äro viktiga för att ett förhållande skall fungera, eller för att ett sexliv skall bliva bra

men som en del i det, för att det skall bliva bra, är det viktigt att det blivandes moraliskt föredömligt att låta kvinnan avnjuta extra storkukade män vid sidan om















~


Självmordstankar


aldrig förstått varför det är sådant ståhej kring självmord
jag själv önskar mig själv mord varje dag

inget att hänga läpp över
















~

giovedì 9 aprile 2015

Finskans dialekter - Europas tungomål DXXXI


Finskan är ett standardiserat högspråk där de olika varianterna har haft små möjligheter till ett eget og fritt liv, men ändock så kan man dela in finskan i tvene olika huvudvarianter, öst- og västfinska, och skillnaderna är relativt långtgående, speciellt inom ordförråd samt ljudsystem, språken är emellertid i det mesta förståeliga sins emellan. Östdialekterna är også ett gränsspråk som övergår mer och mer i karelskan, men före det rör det sig om savoniskan som talas i Savonia, hvilken även legat till grund för skogsfinnarna i bland annat Värmland. Exempel på ordförrådsskillnader skulle kunna vara västfinskans ehtoo som i östfinskan blir ilta, betydandes ‘kväll’ på båda målen, ordskillnaderna kan givetvis i vissa fall ha sin förklaring i att orden har olika härstamningar, till exempel ordet för ‘sommar’ som på västfinska blir suvi, samma som i estniskans suvi, emedan det östfinska kesä komme från samiskans geassi. Ofta så beror ehuru skillnaderna på att västfinskan påverkats mycket av svenskan, emedan östfinskan istället påverkats mycket av ryskan. De tvenne huvudvarianterna är sinsemellan vidare indelade i olika mål, västfinskan är mer diversifierad än den östliga varianten, men ändock icke i den grad att den ömsesidiga förståelsen går förlorad. Åbodialekten som ligger inom den västfinska hemisfären avviker mer än andra och det har sin grund i att denna geolekt tillika är ett gränsmål till estniskan og har såtillvida fler likheter med detta än med andra finska mål.
















~

Axat från boken Europas tungomål.

mercoledì 8 aprile 2015

Kullados - Skånsk calvados




då namnet calvados är ursprungsskyddat har man istället vällustigt låtit sitt eget ursprung framhävas i namnsättningen i denna skånska calvados från Kullabergsmusteriet Kullabygdens musteri som funnits sedan 1929, i mina ögon faller valet i godan jord. Däremot ogillar jag utformningen på flaskan som pekar åt mackmyriskt håll, ock ej alls åt calvadosiskt. Detta är indistinkt förfulande samt normandiskt förfläckandes.

Hursom, man skall redan på 1920-talet i det fördolda, bakom en låst dörr, gjort lite calvadosliknande dryck, nu har en legal produkt kommit i våran hand, via mustmästares Peter Carlssons försorg som öppnat upp dörren för denna excellenta produkt. Nycklen på flaskan symboliserar detta.

efter krossning, pressning samt jäsning utav de handplockade äpplena, destilleras framkomsten som sedan även lagras på ekfat i några år



dëgûstè:
en unik samt distinkt calvados med nyanserad något odjup kort men rund frän smak, välbalanserad i sin fruktighet, viss fatighet, härligt syrliga äpplig med apelsinskalton, smörkola samt vanilj.

Klart väl godkänd.

















~

Vi


det finnes ett ‘vi’
skapat här og så just nu

alltså du o jag
















~

martedì 7 aprile 2015

Germanerna - Tore Janson - Landologica CCCI



Germanerna
av Tore Janson


Ett utav de antika folk i Västeuropa som det skapats allra flest myter kring äro just de häri behandlade germanerna, naturligtvis är så fallet även för de likväl mytologiserade romarna, de stora historiska motparterna gentemot germanerna om man förglömmer de nästintill utraderade kelterna samt österifrån ankommandes ännu mer dimmohöljda slaverna.

Skillnaden emellan mytologiseringen utav romarna samt den om germanerna ter sig uppenbar när man tar sig an det historiska materialet samt källäget, vad avser romarna, eller latinarna, åtfinnes ett gediget historiskt material att arbeta med, men när det kommer till germanerna finnes nästintill ingenting, og det nada som åtfinnes är ändå skrivet samt förmedlat utav romarna - så den själva vetskapen om germanerna slår in blindo, för att hålla Tore Jansons bok kort.

Förutom lite runor - en skrift anammad från kulturerna i söder, antagligen etruskerna, samt ett gotiskt skriftspråk, uppkommet genom klassiskt kristet beskolade element, väl anpassade i en romersk värld, finnes just ingenting skrivet utav germanska företrädare i tidig tid. Ock om germanerna finnes egentligen bara Cornelius Tacitus verk, som dessutom allena överlevde i ett enda exemplar framtills exploativ medeltid og därefter varefter mytologiseringen utav germanerna kunna utifrån den totalt dunkla förekomsten framblomstra utan sans og reson. Det var egentligen först under 1400-talet som Tacitus kom i läsning ånyo.

Ej heller arkeologiskt finnes särledes mycket att hämnta, ty germanerna verkar ej hava levt under större statsstrukturer, eller ej ens i städer, utan utspridt likt boer över ett väldigt område utan centrofokala strukturer, om än vissa byfälligheter verkar funnits.

Allt om germanernas urtid är således en mytologisk narration, förutom faktumet att de från romersk håll betraktades som vilda, fria, barbarer. Det är som Janson om og om igen återupprepar, att urgermanernas urhem ligga väster om Rhen, det var där historiken, bilden, narrationen, skrevs, eller menar han, totalt fabulisée att urgermanskan låg västerom Rhen? Dunklismen om germanerna kvarstår.

Denna dunklism är en god grogrund för mytologisering samt framväxt utav grumliga ideal og politiska ideologier, hvilket 1800-talets samt 1900-talens germanska allmänfilosofier visat på, men ej att allena beskylla detta faktum, hvilket Janson delvis verkar göra, ty, även välinitierade historier såsom de romerska, de grekiska, eller vad som, kunne läggas till grund för stadfasta hårda ideologier i modern, eller snarmodern tid. Det djupa mörkret, som germansk urtid får sägas vara, är således ej en premiss för nationalmytologisk etnokultural centrofokusering, oavsett vad Janson, samt en stor mängd målförättare säger.

Det är icke kunskap, eller icke-kunskap, om det förflutna som är besvärande, det äro tankarna samt nyttjningen utav dessa som måhända är försvärjande.

Boken är naturligtvis mycket läsvärd, välinitierad, problematikiaktagandes samt problematikframförandes, men är i sak, sin egen narration, precis som germanerna.

Janson framför konklusivt att det i reella termer ej finnes särledes många halmstrån som inbegriper en gemensam beteckning för dagens ‘germaner’ med urtidens diton, även om han insnurrar sig i tyskcentriska resonemang, både i dåtid som nutid, men ännu mer i dagens, samt senmoderna, teser eller verklighetsbilder kring detta, varför snubbling sker.

Germanska tungomål, överlever ehuruväl.

















~

Min bok Europas tungomål behandlar naturligtvis germanerna, både dåtid som nutid, likaså; de politiska samt vetenskapliga beröringspunkterna häruti åtfinnes i min Postmodernisme premillénaire.

Jansons bok står att köpa i exempelvis Bokus, Adlibris samt CDON.