lunedì 1 settembre 2014

Romerna/Zigenarna i Bosnien-Hercegovina - Europas tungomål CDXXXVIII


Det finns åtminstone ett nu levande romanispråk företrätt inom landets gränser, romerna har blivit extra hårt åkommet under de senaste etniska rensningarna och många har flytt landet. Romerna i Bosnien tillhör den -indoariska-centralindoariska-romani-vlach-gruppen i likhet med de boende i Albanien, fast i Bosnien-Hercegovina så fanns icke bara sydvlachiska, utan även andra grupper såsom kelderesj samt serbo-bosniska vlacher. Även arlijerna som är en icke-vlachisk romanigruppering tillhörande -romani-balkan-språken åtfinns i landet. Romerna har ej varit i så stort antal i Bosnien och efter andra Europakriget under 1900-talet beräknades det endast finnas 422 stycken i landet, 1953 ökade det statistiska antalet till 2297 styckna och 1981 var antalet uppe i 7251 romer, men hur högt det verkliga antalet var är svårt att sia om, likväl dagens antal. Inofficiella siffror talar om allt från 80 000 människor till 400 000, både kristna som muslimska. Under förutvarande jugoslaviska federationsomständigheter, var det enbart i Bosnien-Herzegovina som romerna blev erkända som ett eget folkslag.




















~

Axat från boken Europas tungomål

domenica 31 agosto 2014

Skoltsamiska ~ Sää’mkiõll


Av skoltsamiskan, sää’mkiõll, finnes idag ungefärligen 300 talare i Finland, främst i Sevettijärvi, plus runt tjugo i Ryssland, tidigare fanns tungomålet även i Neiden, Njauddâm, i Norge men har där tragiskt nog dött ut.

Språket har officiell status i Inari och kan utläras i skolan men det är väldans få barn som lär sig, samt talar, språket varvid det är på aktivt utgående, mer så än fallet är för inarisamiskan med ungefärligt samma antal talare.

Emellan 1978-1984 fanns en liten publikation på språket, antagligen den enda sådana som funnits men i likhet med inari så har skoltsamiskan intagit en ny domän genom modern musik då Tiina Sanila havandes utgivit världens två första fulltaligt skoltiska CD-skivor med rockmusik.

För detta samt annat samiskt arbete har hon erhållit pris från Lapland. Väl bekomme.

















~

venerdì 29 agosto 2014

Manlig sexolog


det var någon som sökte på ovan ord, kom till mig.
jag borde ta betalt

















~

Sexologiskt betonade böcker jag skrivit är Erotica samt serien Tu est Divina.

giovedì 28 agosto 2014

Bosniskan - ett je/ijekaviskt språk - Europas tungomål CDXXXVI


Både serbiskan som kroatiskan tillhör de sydslaviska målen av den štokaviska grenen ock štokaviskan är uppdelad på tre olika subgrupper, ekaviska, je/ijekaviska samt ikaviska. Serbiskan hör till ekaviskan och skrivs med det kyrilliska alfabetet, emedans kroatiskan samt bosniskan, för övrigt i likhet med montenegriskan, hör till je/ijekaviskan som skrivs med det latinska alfabetet. Bosniskan har alltså mer att göra med det kroatiska målet än med det serbiska, men ändock så kan man ej helt ensidigt säga att bosniskan är en kroatisk språkvariant, då bosniskan har utvecklat vissa egna karaktäristiska drag, främst vad gäller ordförrådet. Bland annat så har bosniskan långt flera inlån från arabiska ock turkiska än vad de övriga språken har, dessa inlån är heller ej allena inom religionens sfär, utan berör alla möjliga profana områden, men är frekventast i områden som domineras av muslimer. En del av inlånen är medvetna orientalismer, men långt ifrån alla orientaliska influenser haver sådan bakgrund. De olika sydslaviska språken skall givetvis ses som ett språkkontinuum och bosniskan är lika mycket ett eget språk som hvilket övrigt sydslaviskt språk som helst. Hur stor del av befolkningen som talar bosniska respektive kroatiska eller serbiska är svårt att säga och det följer antagligen de etniska linjerna och språken kommer med all sannolikhet att distinktsera sig allt mer och mer ifrån varandra för att påvisa sin äkthet och frihet som språk och även för att visa på skillnaderna emellan dem, samtidigt som de normala flödelseinfluenserna kommer fortsätta i regionen. I Bosnien nyttjas främst latinska alfabetet, men tidigare skrevs delvis med arabisk skrift av nästan alla litterata framtill och med 1900-talet, men det fanns en tidigare unik skrift utvecklad från kyriliskan benämnd bosančica, och fortsatte att användas långt in i tiden utav de adliga. Väldigt få använder sig av dessa, för regionen, historiska skrifter i nutid.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

mercoledì 27 agosto 2014

martedì 26 agosto 2014

Bosniskan - ett serbokroatiskt språk - Europas tungomål CDXXXV


Ur språklig synpunkt så var Bosnien-Hercegovina kanske faktiskt den mest homogena av de olika delrepublikerna i Jugoslavien och språket som talades där benämndes serbo-kroatiska och härstammade enligt linjerna indoeuropeisk-slavisk-sydslavisk-västra grenen - tungomålet kallas nu bosniska av bosjnjakerna, kroatiska utav kroaterna, emedans serberna hellre benämner sitt språk som serbiska. Men det skulle vara osant att säga att bosnierna enbart av politiska skäl skullo vilja döpa om sitt språk istället för att använda serbokratiska eller kroatserbiska som det också kallades, av bland annat kroaterna, för det existerar märkbara skillnader varianterna emellan. Det var inte förrän 1954 som man slog ihop de tvenne olika språken, kroatiska og serbiska, till ett språk dominerat av serbiskan. Serbiskan samt kroatiskan skall behandlas senare under mer berörda länder, men för att åtminstone lite förstå bosniskan är det tvunget med en kort förhandsinformation. Omkring 2,2 miljoner är bosnjaker, 1,5 miljoner serber samt runt 600 000 kroater.






















~

Axat från boken Europas tungomål.

lunedì 25 agosto 2014

Ytligt


det blir till hennes ysterliga ynnest att
ynkryggar yrslas, samt önskar yngla

















~

domenica 24 agosto 2014

Bosnien et bosnjakerna i Bosnien-Hercegovina - Europas tungomål CDXXXIV


Bosnien-Hercegovina är i det stora hela uppdelat efter etniska markörer, en kroatisk, en serbisk samt en muslimsk, men huru befolkningen etniskt identifierar sig äro främst utefter religiösa og historiska aspekter. Kroaterna är katoliker og främst boende i norra Bosnien, serberna äro serbiskortodoxa, emedans muslimerna äro som på namnet höres muslimer, främst sunni. Från början var detta illyriskt territorium och namnet Bosnien tros komma från det illyriska Bosona ‘rinnande vatten’, namn på floden Bosna, sedan har här varit romare, galler, gepider, avarer, goter, hunner, alaner – sydslaverna ankom runtomkring 600-talet. Lokala stormän styde landets olika regioner men från åtminstone 900-talet och framåt har Kroatiska kungar haft anspråk på området, om de sedan verkligen kunnat styra är en helt annan fråga. Den första bosniska statsbildningen kom till på 1100-talet under banen Kulin Ban, ‘ban’ är en antaglig avarisk adelstitel, från början ett lydrike under Ungern men helt självständigt från 1377, varandes så framtills osmanerna erövrade Bosnien 1463, tjugo år senare även Hercegovina. Under denna tid skapades även under en kort period en självständig bosnisk kyrka, den bogumiliska, hvilken var dualistisk och ansågs vara kättersk utav både katoliker såsom ortodoxa. Förföljelserna som kom därutav var bland annat orsaken till att bosnierna fick en förkärlek för att konvertera till islam, det var ehuru ej bara bogumilerna som konverterade, utan även en del katoliker, ock ekonomiska incitament spelade likväl en del roll i konfessionsändringen. Redan under den tidigmedeltida tiden benämns befolkningen som bošnjani, latinets bosniensis, och det var under det nya ottomanska styret som etnonymet fick sin nuvarande utformning. Mot slutet utav 1600-talet var hela tre fjärdedelar utav den bosniska befolkningen muslimer, men man beräknade att ungefär 40 % utav befolkningen i Bosnien-Hercegovina var muslimer innan delningen utav Jugoslavien skedde. Hursom, 1878 annekterade Österrike-Ungern området men efter storkriget som var under 1910-talet tillföll Bosnien-Hercegovina till Konungadömet Jugoslavien. Under Österrike-Ungern-styret finge folket benämna sig som bosnjaker, og många gjorde, men denna möjlighet försvann enu och bekallades istället för muslimer. 1971 blev muslimerna erkända som ett eget folk inom Jugoslavien, då man i officiella dokument började skriva muslimer med ett stort ‘M’ i överensstämmelse med etniska benämningar på serbokratiska, 1974 kom erkännelsen även in i författningen. Bosnien og Hercegovina förklarade sig självständigt 1992 och efter kriget framtills avtalet 1995 så är området uppdelat på tu olika administrativa enheter, samt ett fritt distrikt, den muslim-kroatiska federationen eller formellt Federationen Bosnien och Hercegovina samt Republika Srpska samt Brčkodistriktet. De som tidigare benämndes som muslimer gick snabbt över till att benämna sig enligt sitt gamla namn, bosnjaker.



















~

Axat från boken Europas tungomål

Helgrind


hostandes hel
häcklefjäll hiade häljeröd

helwetet hälsar hallåå






















~


sabato 23 agosto 2014

giovedì 21 agosto 2014

Saxland bliva Deutschland


I södra Danmark i Nordslesvig talas som bekant tyska utav en del utav befolkningen. I nutiden är det uppemot 20 000-30 000 som har det som modersmål, i formen utav främst standardtyska. Språket har regional officiell status, samt har naturligtvis en fördelaktig position genom sin närhet till Tyskland, en lokaltidning finnes likväl på tyskan.

Existensen utav tidningen är viktig då detta möjliggör för de tysktalande att läsa om danska, regionala samt internationella händelser på den tyska tungan istället för via danskan, eller via tyska tidningar från Tyskland, där kanske inte så mycket står om Danmark eller Nordslesvig. Tyvärr så skriver de dock på tyska, inte på det språk som här hemma hör.

Detta är egentligen –lågtyska-lågsaxiskans / sagsiska språkterritorium, men det har antagligen numera gått hädan på denna sidan gränsen där högtyskan haft för stort inflytande och därmed tagit över som minoritetsspråk.

Man borde satt in hjälp för det saxiska språket, här i sin flanör av sleeswieks, som har stora influenser utav sydjyska. Istället har man hjälpt på utrotningen genom att helt understödja standardtyskan.
















~


Även det nordfrisiska språket som talades i sydvästra hörnet af det danska fastlandet har sedan länge dött ut, og samma öde väntar troligen på längre sikt de frisiska grannarna i Tyskland.

mercoledì 20 agosto 2014

Nyare och mindre minoriteter i Belgien - Europas tungomål CDXXXII



Från 1910-talet og framåt har landet även varit plats för en –hellasisk-grekisk-talande minoritet, nu omfattandes omkring 25 000 – 35 000 talare. Även –slaviskt-talande ryssar finnes i landet och har så gjort sedan 1920-talet, i antal av omkring 3500 personer idag. Även 230 000 av turkisk börd finns i Belgien, men de har kommit lite senare då de anlänt från 1963 och framåt, överlag så har den tredje generationen en mer hemmastadd situering i det belgiska samhället, men turkiska fortsätts talas av många.

















~

Axat från boken Europas tungomål.

lunedì 18 agosto 2014

Skrifttraditionen hos vallonskan og picardiskan i Belgien - Europas tungomål CDXXXI



Vallonskan skrevs inte ned förrän under 1600-talet, men däremot skrevs en hel del under 1700-talet och under 1800-talet, då även tidskrifter samt tidningar publicerades på språket. Men även om regionen tidvis åtnjutit politisk frihet, så har vallonskan aldrig åtnjutit rollen som ett officiellt skrivet språk, detta även om språket stigit upp ur den medeltida latinsfären någon gång emellan 700-talet og 1100-talet. 1856 bildades Société liégeoise de Littérature wallonne, hvilket senare omnamdes till Société de Langue et de Littérature wallonnes. Picardiskan har haft en längre skriftlig historia med start under 1200-talet men nu kan mindre än 17 % av de picardiska barnen tala språket, så framtiden ser även mindre bra ut för detta gamla litteraturspråk. Gällande champenoiskan så är det värt att nämna Chrétien de Toryes från 1100-talet, som ju bland annat författat Lancelot, har ett språkbruk som visar klara spår av chamepnois. Vallonskan och picardiskan har fått ett offentligt rum genom den populära folkteater som existerar ock som nyttjar språken. Vallonskan har även nyttjats i skrift en hel del sedan slutet av 1500-talet då de första texterna uppkom, i en accelererande fart fram till slutet av 1800-talet. Texterna skrevs på olika språkliga varianter, men liégesiskan var i klar numerär dominans. Skriftproduktionen i böcker har minskat kraftigt, men språket, eller språken, nyttjas livligt i mindre skrifter som kalendrer, essäer, poesi, postkort och i radio och även i TV, boð picardiska og walon står att läsa i egna Wikipediaversioner. 1991 togs også beslut från officiellt håll om att myndigheterna har skyldighet i att försöka bevara de olika franska språken som talas i det franska Belgien, hvilka härmed erkänns, men ehuru ej i den grad att de får nyttjas som undervisningsspråk i skolan. Dett bör naturligtvis åtgärdas.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

sabato 16 agosto 2014

Gaumäiskan - ett snart utdött språk - Europas tungomål CDXXX


En sociolinguistisk undersökning visar att gaumäsiskan ligger relativt risigt till och man hittade ingen under 40 år som kunde språket ordentligt, utefter vanlig ordning så avtog språkkunnigheten ju längre ner i åldrarna man gick. Den äldsta skrivna gaumäsiska man funnit är en sång från slutet av 1700-talet, under 1900-talet har främst lite poesi skrivits på det slumrande språket, men även teater og les flôves, fabelsk folklore, har haft god spridning samt äro av intresse för etnografer og lingvister.


























~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 15 agosto 2014

Aktiv kärlek


Jag känner aktiv kärlek

inför alla
som hos mig vandrat från passiv
till aktiv kärlek

förutom dig som jag ogillar

Ja, det var nog alla
















~

giovedì 14 agosto 2014

Picardiska, champenoiska et gaumäsiska i Belgien - Europas tungomål CDXXIX


Förutöver wallonska talas även änn mer utsatta nordgalloromanska tungomål i Belgien, till dessa belgoromanska språk åthöres picardiska i västra Vallonien väster om det wallopicardiska språket, klart avskiljt från dem, hvilket räknas ha högst 200 000 talare fördelat på ganska många varianter, champenoiska i en liten del av södra landet söder om floden Semois vid staden Bouillon samt nordväst därom tills floden går in i Frankrike, og gaumäsiska ungefär söder om floden Semois i södraste delen av landet precis väster om luxemburgskan och söder om den wallogaumäsiska språkövergången. Picardiskan heter ch’ti / chti’mi på den franska sidan. Gaumäsiskan är nordlorränska ock beteckningen på den lorränska som då talas i Belgien, hvilken inte är homogen, men som utgör ett språkkontinuum emellan de övriga språken i regionen samtidigt som den fått emotta en hel del germanska influenser från främst luxemburgskan. Det står ehuru klart att gaumäsiskan inte kan klassificeras inom de övriga tungomålen, utan utgör en egen romansk språkframväxt inom lorränskan. För att ge något exempel så har latinets magister i franskan gett maître, i wallonskan mêsse, emedans gaumäsiskan istället har mâte, ‘je n‘en veux pas’ blir på gaumäsiska dju n‘ a vu-m.


















~

Axat från boken Europas tungomål.