De preussiska källorna - Europas tungomål CLXXXI

Preußiskan är bättre belagt än övriga utdöda baltiska tungomål, men detta betyder givetvis ingalunda att den på något vis skulle vara bra belagt. De äldsta bevarelserna kommo från slutet av 1300-talet och skreves antagligen vid Prags universitet, men man kan ehuru ej med säkerhet klassificera språket skrivet där som preussiska även om det lutar åt att det rör sig om fornpreussiska, men det kan även vara frågan om något annat numera utdött baltiskt språk. De med säkerhet till preussiskan definierade Elbingers vokabulär från omkring 1400, Grunaus dito og trenne översättningar till preussiskan utav den lutherska katekesen utgöre annars basen för studiet av preussiskan. Elbingers vokabulär är dessutom ej bevarat i orginal utan enbart som en kopia, den innehåller relativt många identifierbara ‘fel’, men den giver ändock en positiv inblick i den pommeranska varianten av preussiska, ej att förblanda med slaviskans pomoranska. Den version vi havom till hands är en sentida kopia av originalet som antagligen skrevs antingen i slutet av 1200-talet eller i början av 1300-talet. Den andra vokabulären skrevs av dominikanermunken Simon Grunau som emellan 1517-26 skrev sin Preussische Chronik som innehåller språkliga aspekter - dock av bristfällig karaktär. Även detta original är förlorat, men vokabulären finnes i flera ej enhetliga kopior. Den första katekesöversättningen toges vid 1545 och spreds i ungefär 197 exemplar från tryckorten Königsberg. Både den första samt andra katekesen kunnom vi tacka den Teutoniska ordens högmästare, sedermera hertig, Albrekt af Preussen för. Samländska var det väsentliga språket för denna skrift och detta tungomål malades ungefärligen i regionen Samland som består av udden i västra Kaliningrad. Den andra översättningen (192 styckna) och den tredje (el. Enchiridion, anno 1561) gjordes båda i Königsberg och skrevs således på samma mål som den första, i den andra tryckta katekesen åtfinnes påståendet att detta är en korrigerad version av den första katekesen. Förutöver dessa bevarelser åtfinnes enbart platsnamn, personnamn og några få fragment. Preussiskan tog givetvis emot influenser från skandinaviska genom vikingarna, slaviska genom polska folk samt, sidst men ej smärst, saxiska genom den massiva saxiska påverkan i regionen.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, baltiska, preussiska, Preussen, Pommern, Kaliningrad, Königsberg, int