sabato 13 ottobre 2012

Pax europaea - Europas länders språk och minoriteter i boken Europas tungomål - Info





Europa har aldrig varit något annat än extremt mångkulturellt, de nationalistiska krafterna som hävdar annat bär i mångt og mycket sin ideologi utifrån 1800-talsideologier som ej har mycket med den kulturella eller faktiska verkligheten att skaffa, man kan säg att det är pur inbillning.

[Om nationalism, et dylikt, se även min bok Postmodernisme premillénaire.]

Det äro få riken, eller politiska konstellationer av vilket slag, genom historien som lyckats hålla ihop stora delar utav landmassan men bara ett enda som gjort detta på ett fredligt samt frivilligt vis. För detta, är Europa, samt EU, värt att hyllas - för första gången i världshistorien råder det Fred, pax europaea.

Som ingen annan bok på svenska går dubbelverket Europas tungomål igenom de olika språk, samt folk, som varit förekomna i hela Europa sedan Homo erectus tid framtills dags dato, där förhistorien samt antiken avhandlas i bokdel I, del I-II (se Innehållsförteckning), varhän därefter ankomma en större del som är en språklig samt etnicitetsgenomgång för alla Europas länder, inklusive Transkaukasien samt hela Ryssland.

De antika språken äro relativt väl framförda i Innehållsförteckningen, emedans nedan kan ses som en förteckning över de olika språken, samt minoriteterna, som genomgås land för land, i denna världsdel av kontintenten Eurasien innehållandes en rikedom av kultur, ofta förbisedd, tyvärr.

Det bör givetvis påpekas att det ej är en genomgång baserad på grammatiken för språken utan mer sociokulturella, sociohistoriska, samt lingvokulturella et lingvohistoriska aspekter. En historiebok för språkentiteterna kan sägas, för folken, här i erkännande av språk som varandes språk, utifrån lingvistiska, kulturella samt historiska aspekter, ej inskränkta et förringandes  majoritetsfolkspolitiska, detta i enlighet med andan i både UNESCO samt den Europeiska konventionen om regionala och minoriteters språk.

Detta är naturligtvis en hyllning till Europa.



Abchazien

Gällande Abchazien gås landets historia i korthet igenom, i denna genomgång nämnes sådana folk som heniochi, moschoierna, abazgoi, som man tror äro abchaziernas föregångare. De olika herrerikena nämnes naturligtvis likväl, såsom romarna, grekerna, osmanerna, ryssarna og georgierna.

Gällande hvilka folk eller språk som genomgås i genomgången så röre det sig för Abchazien om abchaziska, med sina bzypiska og abzhujiska varianter, samt den afroabchaziska populationen, de pontiska grekerna, de armeniska hemshinlerna, ryssarna, abkhaziska romerna, georgiska, megreliska, östeuropeiska judar samt judeogeorgier.



Albanien

Hvad avser Albanien så är det antika stycket om illyriskan högaktuellt, men i övrigt genomgåes under länderrubriken språken og folken albanska, med sina gegiska, toskiska, og tasmidiska, varianter, plus det utdöda suliotiska, språket aromunska med varianter karaguniska og fasjerotiska, om ladinska, jiddisch, grekiska, sydvlachisk romani, yevkos, ashkalier, makedonska, talat av prespanmakedonierna og torbešerna, samt folket gorancier, og språket armeniska.



Alderney

Som en av Kanalöarna så råder självständighet på denna ö, fastän det är sammanhörigt med Guernsey. Öns intressanta historia genomgås.

Hursomhaver, gällande Alderney, eller Aurigny, så genomgås språket aurignais som i huvudsak dog ut som en konsekvens av Nazitysklands ockupation av ön, förutom att man hade koncentrationsläger här för sina genocidprojekt så begicks således linguacide, men även vacquicide då den inhemska kossarten slaktades bort likväl.



Andorra

Förutom landets historia, samt historiskt baskiska andosinska befolkning, så är följande språk og grupper aktuella för riket: katalanska, eller då nordvästkatalanska, samt kastilianska, galliciska, portugisiska, franska, nordafrikaner, främst marockaner, britter, italienare, hinduer, judar, samt i främst den nordafrikanska grupperingen, arabiska.



Armenien

Armenierna og armeniskan förtäljs förståss kring, även antikens urarteiska og hurro-urarteiska äro här aktuella.

Övriga språk samt folkgrupper som varandes aktuella för landet äro lomavriska, kurmandji, judeokurdiska, judeoarameiska, jiddisch, ryska, polska, kaukasustyskar, pontiska, azeriska, aiorski, georgiska, samt udi.



Azerbajdzjan

En kort historisk genomgång för landet som har persisk fornazerisk historia, samt skytisk, grekisk, kaukasisk albansk, udisk, iransk, kurdisk, sogdisk, arabisk, turkisk, lurisk, rysk, samt en del till.

De språk, samt folkgrupper, som äro aktuella för Azerbajdzjan är azeriskan i främst dess nordliga variant som vidare indelas i fem olika språkkluster, folket karapapakerna, turkiska som talas av turkar og meskhetiska turkar, kaukasiska tatarer og volgatatarer, samt språken judeokrimtatariska, lezginska, quba, tsaxur, kryts, udi, buduxi, khinalughiska, rutuliska, avariska, judeogeorgiska, nordtalyshiska, tatiska, judeotatiska med sina trenne varianter, qybemålet, derbendmålet samt kaitag, vidare kring språken, muslimtatiska, som även delvis talas av armenotaterna, vidare kring de bukhoritalande bukharijudarna, språken kurmandji, judeoaramaiska, ryska, jiddisch, schwäbiska, romer, domer, samt armenska.



Belgien

De språk som gås igenom i förhållande till konungariket Belgien är sydnederländska, eller flamländska, eller mer uppdelat korrektligen i västflamländska, östflamländska, ghentiska, brabantiska, som uppdelas i ett väst-, öst- og sydbrabantiska, plus marols, samt limburgska, franska, standardtyska, luxemburgskan, ripuriska, västjiddisch og östjiddisch, vallonskan eller då östvallonska, namuroiska, vallopicardiska, vallolorränska, picardiska, champenoiska, gaumäsiska, grekiska, ryska, samt turkiska.



Bosnien-Hercegovina

Det gamla illyriska landet som hava bebotts utav bland andra romare, galler, gepider, avarer, goter, hunner, alaner innan sydslaverna ankommo får sin bosniska historik kort förtäljt som nu utifrån språklig og kulturell synvinkel äro aktuellt för bosniska, kroatiska, serbiska, men även sydvlachiska, kelderesj, serbobosniska vlacher, arlijer, albanska, aromunska, spanjolska, turkiska, ruthenska, samt arabiska.



Bulgarien

Som alla andra länder så har Bulgarien en intressant historik med thrakisk, skytisk og hellensk bakgrund, med nästkommande period av de turkiska bulgarerna som assimilerades in i de slaviska bulgarerna som redan då bodde där.

Språkligt genomgås bulgariskan, men även då naturligtvis turkbulgariskan, makedonskan, tjeckiska, slovakiska, de rysstalandes lopovanerna, kubankossackerna, donkossackerna, samt nekrasovitkossackerna, de bulgarisktalande pomakerna, språken levantisk arabiska, balkanromani, jerlídes, drindári, arlijanska, dzambaziska, kardarašiska, östbulgariska, vlaxromani, gruppen djutane, tungomålen aromunska, oltenska, ladino, västarmeniska, östarmeniska, helleniska, attiska som talas av sarakatsanerna, gegiska, bajerska og andra tyska grupperingars språk, turkiska, gagauziska, maringagauziska, gajalgagauziska, ock krimtatariska.



Cyperns tu stater

Gällande Cypern så har ön gått igenom många etniska händer, eteocyprioter, hellener, hettiter, fenicier, assyrier, egyptier, persier, ptoleméer, romare, bysantier, araber, franker, venetianare, osmaner, samt britter.

De språk som varandes aktuella för ön i modern tid, förutom det forntida intressanta eteocypriotiska, äro helleniska, samt turkiska, men även cypriotturkiskans gibrizlija og cypriotiskgrekiskans kypriaka, plus greklish, armeniska, cypriotisk maronitiska som här heter sanna.



Danmark

Danmark är föremål för danskan, västdanskan, med sina jylländska mål, inklusive jutskan, skåneländskan med sin bornholmska, ömålen varhän själländskan og köpenhamskan är centrala, fynskan ett annat. Vagabonddanska ej här att förglömma.

Ytterligare språk aktuella för Danmark är högtyska, sagsiskans sleeswieks, jiddisch samt nordfrisiska, inuktitutiska samt måhända tidigare, judeoportugisiska.



Irland

För Éire genomgås givetvis iriskan med sina ulsteriska, leinsteriska, dhúnn-Na-nGalliska, connachtiska, samt munsteriska varianter, denna sista med en avläggare i Newfoundland, men även sheltiska, engelska, sydhiberniska, nordhiberniska, ullans, anglonormandiska, yola og fingaliska.



Estland

För Estland så är det primärt estniskan som är aktuellt, i sina nordöstra kustestniska, nordestniska samt sydestniska olika tungomål, men även, võrusiska og setoq, plus östestniska, og öestniska. Tallinmålet og Tartuspråket, ej att förglömma.

Likväl är språken votiska, finska, ingriska, litauiska, lettiska, estnisk romani, ryska, ukrainska, vitryska, tatariska, estnisk jiddisch, kurlandsjiddisch, judeoestniska, balttyska samt estlandssvenska, aktuella.



Finland

Finland är gammalt Sameland som finniserats efterhand, språkligt og etniskt så äro följande aktuella för landet, finska med sina öst- og västfinska varianter, bland annat savoniska, åbomålet, men även karelskan, olonetiska, nordestniska, nordsamiska, skoltiska, inariska, kemiska, kajanasamiska, åländska, finlandssvenska, fintika, ryska, judar og tatariska, detta sistnämnda talas utav den muslimska population som bott i landet sedan 1800-talet.



Frankrike

I Frankrike talas inte bara franska, vars namn är härkommet från det tidigare germanska frankiska språket, utan även normandiska, picardiska, champagnska, vallonska, lorränska, gallofranska, poitevinska, saintongeäiska, franco-provençalska, jurassiska, burgundiska, francitan, zarphatiska, judeonormandiska, lyonnäsiska, savoyardiska, franc-comtoi, dauphinois, liguriska i formen av genovanska samt västliguriska, occitanska, provençalska, nissardiska, rodanenc, shuadit, provençal maritim, judeolatin, languedoc, gasconska, araneseiska, ariégeoiska, biarnesiska, landaiska, sydauvernhat, nordauvernhat, lemosinska, vivaroalpinska, nordkatalanska, italienska, korsikanska som består utav venaciska, sartenaiska, vico-ajaccioska, og nordlig korsikanska som i sin tur består utav bastianska og cape corsiska, caló, katalansk caló, kastiliansk caló, baskisk caló, hvilket dock ej är ett calómål, ladinska, alsaciska, västjiddisch, judeoalsaciska, östjiddisch, miseler-lëtzebuergesch, lothringenfrankiska, rhenfrankiska, frans-vlams, engelska, danska, bretonska, léonaisiska, tréguieriska, vanneesiska, cornouailleiska, cargèsiska, judeohelleniska, arlijaiska, dzambaziska, sintespråket, kalderesj, lovariska, armeniska, kineser, kambodjaner, japaner, koreanska, vietnamesiska, judeoarabiska, haketia, fransk ladino, judeoportugisiska, de baskiska navarro-labourdinska, souletinska, lågnavarriska og labourdinska.



Färöarna

Färöarna är ett av de mer homogena länderna i Europa, särledes utifrån språksynvinkel, men här talas i hvilket fall färöiska, i sina splittrade varianter av primärt nord- og syd. Till språken på Föräarna kunne sedan även läggas danska, färingsdanska samt gøtudansk – frisiska har likväl funnits og etniciteten säges finnas än.



Förenade Konungadömet

Förutöver en kort historisk genomgång så är de språk / minoriteter som genomgås för Storbritannien i boken Europas tungomål engelska med sin grund i anglosaxiskan som då bestod utav kentiska, västsaxiska, og angliska, där detta sistnämnda består utav merciska og northumbriska, om språken normandiska og anglonormandiska, gammalengelskans sydengelska samt sydöstengelska, väst- og östmidland, plus nordengelska, härefter om nyengelskans engelskengelska, sydengelska, sloanies, cockney, jafaikan, midlandsengelska, nordengelska, scouse, pitmaciska, mak’emska, teesidska, tyke, manc, cumbriska, lancashire, bajan, jamacianska, jamaicansk kreol, rastafarisk jamaicanska, några av de kinesiska jamaicanerna talar dessutom hakka, det atlantiska kreolspråket krio, polari, engelskt rövarspråk, angloromani, skotska, skotsk-engelskt kreolspråk, ulsterskotska, öskotska, nord-, central-, og sydskotska, shetländska, orkadiska, skotskkantiska, geordiska, wenglish, norn, och faktiskt även isländska, färöiska, norska, danska og svenska är genomgående invandrarspråk, i övrigt jiddisch, judeonormander, judeoarabiska, judeopersiska, skotsk-jiddischa, kymriska / walesiska, kernewekiska / korniska, det sedan länge utdöda britiska med medeltida utlöpare cumbriska som återuppväckts i cwmbraic, språken gäliska, kyrkogäliska, east sutherlands gäliska, beurla-reagaird, galwegisk gaeliska, iriska, kalderesj, lovari, kymrisk romani, armeniska, bengali, sylheti, hindi, urdu, östpunjabi, västpunjabi, gujarati, kashmiri, sydpashto, nordpashto, saraiki, mirpurpunjabi, arabiska, nepali, limbu, gurung, grekcypriotiska, grekiska, turkcypriotiska, italienska, italienska språk, bardiska, bulgariska, ukrainska, polska, kantonesiska, hakka, hokkien, teochew, hainanese, mandarinska, japanska, maoriska, somali, berbiska, franska ock haketia.



Georgien

Med Georgien avses i denna bok det nutida Georgien, d.v.s. ej inkluderandes Sydossetien eller Abchazien. Förutöver en kort benämning av Kolchis og Iberien, osmansk samt persisk, rysk plus sovjetisk historik så genomgås för landet språken / folken georgiska, innehavandes många varianter inklusive de distinkta mokheviska ock khevsuriska, övriga språk som genomgås för landet äro judeogeorgiska, megreliska, zugdid-smurzaqanska, senakiska, lazuriska, svaniska, lakhamuliska, batsiska, bats-georgiskt kreolspråk, tjetjenska, kisti, lezginska, udi, kurdiskans kurmandji, pontiska, ryska, ukrainska, romer, lomavren, azeriska, kaukasustyskar, armeniska, nyarameiska, urumiska, tatariska samt meschetiska.



Gibraltar

Som en av de sista utposterna utav neanderthalarnas tal, som likväl genomgås tidigare i boken, så är i förmorisk tid fenicier, karthager, romare samt vandaler aktuella för landområdet.

I nutiden aktuella språk vid Jabal Tariq är engelska, kastilianska, andalusiska, genovanska, llanito, maltesiska, judeomarockanska, haketia, hebreiska, marockanskarabiska, hindi og sindhi.



Guernsey

Det självständiga fögderiet Guernsey genomgås utifrån sina historiska aspekter samt gällande de språk som är aktuella för öriket, d.v.s. guernesiais samt engelska, men även franska og portugisiska.



Hellas

Grekiskan är ett av de isolata språkgrupperingarna inom den indoeuropeiska språkfamiljen och därav genomgås hela grekiskan under Grekland, istället för som de många övriga språkliga subgrupperingarna under tidigare delar uav bokverket som inte är geografiskt, utan språkgruppsligt, indelat.

Inom grekiskan, eller helleniskan, framförs således linear A, linear B, arkadisk-cypriotiska, pelasgiska, eteokretanska, joniska, aioliska, västhelleniska, doriska, nordvästhelleniska, pamphylliska, attiska, även kariskhelleniska, lydiskhelleniska, khiosiska, erythraiska, sámosiska nämns, likväl kretanska, peloponnesiska / dimotiki, cykladiska, sydösthellasiska, sarakatiska, nordhellasiska, pontiska, kappadonisk grekiska, hellenoromani.

Vidare inom Grekland anförs balkanoromani, arlijaner, lovariska, judeohellenska, tsakoniska, propontis tsakoniska, pomakiska, slavisk makedonska, lerinska, aromunska, meglenitiska, vèneto di mar, judeovenetianska, judeokorfiotvenetianska, judeosalentino, ladino, arvanitiska, chamerna, armeniskan, maltesiska samt turkiska.



Island

För Island inom boken Europas tungomål gäller naturligtvis isländskan som förtäljes kring, då inklusive det baskiskisländska pidginspråket.



Isle of Man

Isle of Mans historik förtäljes kring, samt däri förståss det inhemska språket manx, men även norn, engelska og anglomanxiska.



Italien

I Italien åfinnes många språk, både romanska såsom andra, både i antiken såsom i nutiden. I bokavsnittet för det moderna Italien förtäljs kring:

italienska, i sina varianter norditalienska, toscanska, romerska samt syditalienska, samt språken toskanska et syd- og nordtoskanska, fiorentino, pistoiese, valdinievolese, lucchese, versiliese, viareggino, pisano-livornese, aretino-chianaiolo, senese, grossetano, bagitto, judeoportugisiska, ladino, språket umbriska, perugianska, nordvästumbriska, altotiberinska, sydöstlig og sydvästlig umbriska, marchesiska, anconitano, fabrianese, maceratese, laziska, romerska, judeolatin, judeoromerska, romersk hebreiska, sabinska, aquilano, sublacense, tagliacozzaniska, abruzziska, bergs- og kustabruzziska, molisanska, nordmolisanska, italkianska, judeoflorentinska, syditalienska språk, campaniesiska, napoletanska, sydlatin, pugliesiska, nord- og sydpugliesiska, tarantesiska, foggiano, judeopugliesiska, baresiska, lucaniska, sydlucaniska, nordlucaniska, calabreiska, syd og nordcalabreiska, judeocalabriska, sicilianska, västsicilianska, palermosiska, östsicilianska, messinamålet, eoliska, centralsicilianska, sydöstsicilianska, judeosicilianska, sicilianska romer, calabriska romer, baccàgghiu, camminanti, judeoarabiska, arabiska, siculoarabiska, berbiska, furlanska, västfurlanska, östfurlanska, carniciska, fornes, ladinska, atesiniska, ampezziska, livinallesiska, fassanska, badiottoiska, marebbanska, grüdniska, cadorinska, noneshiska, francoprovençalska, valdôtäiska, faetska, celle-san-vitiska, savojiska, franska, piemontiska, låg- og högpiemontesiska, turineiska, judeopiemontäsiska, liguriska, genovesiska, tabarchino, venetianska, venexiàn, triestinska, veneto de màr, cioxòta, pellestrinotta, buràn, caorlotta, centralvenetianska, padoan, vixentin, polesano, västvenetianska, veronese, maletan, trevixan, feltrin, beulmat, ladinoveneto, bisiac, judeovenetianska, emilianska, settentrionaliska, marchigianska, romagnoliska, lunigianiska, vogherespavesiska, mantovaniska, östemilianska, västemilianska, piacentino, bobbiese, lunigiano, reggiano, mirandolese, carpigiano, frignanese, arzân, judeoreggiano, guastallese, parmigiano, bardiska, bolognese, ferrarese, pavese, oltrepadano, mantovano, lombardiska, insubriska, östlombardiska, milanesiska, alpinolombardiska, bergamàschiska, ticinska, canzésm brianzöö, spasell, algheriska, provençalska, vivaroalpinska, gardiòl, sardiska, sarduska, cagliariska, arbornesiska, subbarbaricinoska, väst- og centralcampidanesiska, ogliastrinska, sarrabenseiska, sulcitanska, galluresiska, isulanu, cuzinesu, bultiggiatesu, sassaresiska, logudoresiska, nord- og sydvästlogudoresiska, nuoresiska, barbaricinoska, baroniese, südtyroliska, sauriska, cimbriska, settiska, tredicska, lusernesiska, ljetzantautschiska, móchenska, palaiska, gereutiska, florutziska, walseriska, standardtyska, jiddisch, judeokorfiotvenetianska, langobardiska, molisekroatiska, slovenska, natione, torre, resianska, arbëreshëiska, siciliansk arbëreshëiska, calabrisk arbëreshëiska, campomarinoarbëreshëiska, centralbergsarbëreshëiska, salentinska, aspromontiska, venetianska greker, judeohellenska, sinti piemontesi, sinti lombardi, sinti veneti, sinti mucini, sinti emiliani, sinti marchigiani, sinti gàckane, sinti estrekhària, sinti kranària, rom calabresi, rom napoletani, rom abruzzesi, ròmje cilentani, ròmje basalisk, ròmje pugliesi, rom kalderasa, rom lovara, rom churara, kaulja, qawliya, romsk arabiska, slovensko roma, hrvatsko roma, armeniska, turkbulgariska et turkiska.



Jersey

Kanalöarna har varit bebodda sedan 280 000 f.kr., men blev inga öar förrän för omkring 8000 år sedan. Ön har sedan en romersk, latinsk, kelt-bretonsk historik, innan normanderna anlände. Förutom historiken för riket så det språken jèrriäsiska, jerseyengelska, engelska, madeiriska, portugisiska, samt franska, som äro aktuella här.



Kosovo

Förutom att landets historia kort återberättas så är det språken gegiska, albanska, gornanska, arlijaspråk, dzambazi, sintiska, egyptierna, serbiska, montegrinska, torlakiska, turkiska, serbiska judar, sefardiska judar samt tjerkesser som äro aktuella i Kosovë.



Kroatien

Det föredetta romanska, illyriska, liburniska landet Kroatien blev sydslaviskt vid 500-600-talen och språken samt folken nu gällande för landet äro naturligtvis kroatiska, men även, kroatoserbiska, bunjevciska, slovakiska, slovenska, serbiska, rusinska, tjeckiska, italienska, venetianska, istriska, dalmatiska, vegliotiska, ragusiska, veneto da mar, istrorumänska, morlace, latin, balkanromani, swabiska, jiddisch, hebreiska, judeovenetianska, ladino, samt, ungerska.



Lettland

För Lettland genomgås lettiska, västlettiska, lettgalliska, tamiska, liviska, kurzemiska, vidzemiska, votiska, lettisk romani, armeniska, jiddisch, kurlandsjiddisch, balttyska, polska, ryska samt vitryska.



Liechtenstein

Detta lilla land har fler språk än vad man kan ana, som förutom standardtyska även behar liechtensteinskan som är ett alemanniskt språk, distinkta är även tresabärgskan, samt walsertütsch.



Litauen

För Litauen gäller litauiska, höglitauiska, låglitauiska, samogitiska, suvalkijiska, dzukijiska, prussisklitauiska, nordkaraitiska, litauiska tatarer, ryska, polska, vitryska, ukrainska, jiddisch, judeoslaviska samt romanès.



Luxemburg

För avsnittet om Luxemburg genomgås luxemburgskan, uppdelat på areler, eechternoacher, kliärrwer, miseler, stater, veiner, minetter samt weelzer, förutöver dessa äro franska, standardhögtyska, wallonska og portugisiska aktuella.



Makedonien

För Makedonien, FYROM alltså, gäller makedonskan, i sina nord-, sydöst- samt västmakedonska fägringar, samt, torlakiska, rekiska, galicniska, serbiska, gegiska, toskiska, aromunska, meglenitiska, ladino, judeohellenska, balkanromani, yevkos, egyptier, turkiska, balkangagauziska, makedogagagauziska, yürükiska samt adygiska.



Malta

För Malta gäller i nutid språken maltesiska, i sina gozanska, huvudömaltesiska, vallettiska, samt öst- väst- og centralmaltesiska, plus språken toskanska, sicilianska, judeomaltesiska, grekiska, engelska, franska samt maltengelska.



Moldavien ~ Gagauzien ~ Transdnistrien

Det har bott många folk här, exempelvis kelter, thraker, daker, skyter, sarmager, goter men de tungomål som äro aktuella för nutiden äro moldaviska, uppdelat på nord-, central- og sydmoldoviska, samt balkanoromani, armeniska, plattyska, schwäbiska, badisch, jiddisch, ladino, bulgariska, ryska, ukrainska, gagauziska, bulgargagauziska og maritimgagauziska.



Monaco

För Monaco gäller språken franska, niçardisk-cannsisk provençalska, samt monegaskiska.



Montenegro

I avsnittet om Montenegro genomgås språken montenegrinska, uppdelat på östhercegovinska samt zetiska där detta sista ofta kan likställas med skriftlig montenegrinska, plus serbiska, kroatiska, bosniska, gegiska, svarta montenegriner, turkar, romer og montenegrinska venetianare.



Nagorno-Karabakh

Boken Europas tungomål har ambitionen att erkänna verkligheten som den ser ut, inte som politiker önskar att den ser ut, därför är även icke-erkända statsområden separat genomgångna i boken, för Nagorno-Karabakh förtäljs historien mer extensivt än vad brukligt äro, men vad avser språk och etniciteter finnes östarmenisktalandes armenier, azerer, kurmandjitalandes kurder, ryssar, greker, assyrier samt jiddischtalande judar.



Nederländerna

Gällande Nederländerna genomgåes i boken Europas tungomål följande språk, samt minoriteter, nederländska, holländska, brabantiska, limburgiska, zaans, waterlandsmålen, stadsfries i sina olika varianter i Leeuwarden, Sneek, Bolsward, Franeker, Dokkum, Harlingen, Stavoren, Heerneveen, Midsland, Ameland, het Bildt og Kollum, tungomålen bargoens, maaß-rhenländiska, mestreechs, uppdelat på kort mestreechs et laank mestreechs, brabantisknärståendes kleverländiska, västflamländska, östflamländska, zeeländska, petjo, nedersaksisch, stellingwerfiska, grönnegs, westfaliska, tweants, achterhooks, västfrisiska, skiermûntseagerska, hylperska, skylgerska, aasterska, meslânzers, súdwesthoekska, noardhoekska, klaaifrysk, wâldfrysk, holländsk västjiddisch, ladino, sint, lovariska, kalderesj, sarnami hindustani, armeniska, qingtian, kantonesiska, mandarin, hakka, baba malay, ambonesiska samt buru.



Norge

Norge är norskornas land, här genomgås norskan, landmål / nynorsk, bokmål / riksmål / dansknorsk, samnorsk, västnorsk, östnorsk, nordnorsk, kebabnorsk, høgnorsk, russenorsk, gælonorsk, euskaronorsk, samt, lulesamiska, nordsamiska, pitesamiska, sydsamiska, umesamiska, kvänerna, vlach, tavringer romani, resande, rodi, polska, judeoportugisiska et jiddisch.



Polen

För stycket kring Polen genomgås polska, storpolska, lillpolska, mazoviska, silesiska, östpolska, podhaliska, warsawiskan, grypsera, judeowarsawianskt jiddisch, kasjubiska, pomoranska, slovintiska, kociewiaciska, borowiaciska, nord-, syd- og centralkasjubiska, zaboriska, tjeckiska, slovakiska, ukrainska, rutenska, vitrysska, lemkiska, polskromani, lovari, sinte, karpatoromani, litauiska, tyska, silesisk tyska, vilamoviska, vistulatyskarna, holländska, walddeutschen, jiddisch, hebreiska, armeniska, karaiter, tatariska et arabiska.



Portugal

I Portugal finnes fler språk og folk än vad de flesta vet, för landet genomgås förutom de antika språkens lusitanska og tartessiska även nutidens portugisiska, med sina historiska steg situerade i lusitansk romerska, mozarabiska, protoportugisiska, galicisk-portugisiska, samt modern portugisiska uppdelat i nordportugisiska samt sydcentral portugisiska, med utväxter utav azoriska og madeiriska. Andra språk förekomna i Portugal är minderiska, galiciska, barranquenho, mirandesiska i formerna mirandés raiano, mirandés central og sendinés, samt caló, judeoportugisiska, judeoarabiska, judeospanska, arabiska, franska, jiddisch, gujarati, engelska, konkani, língua da casa, punjabi, kalderesj, taishanesiska, kantonesiska, samt även sentidligt ankomna wutalare.



Rumänien

Rumänien har en intressant historia utav thraker, daker, goter, hunner, gepider, avarer, bulgarer, pechenger, kumaner, samt naturligtvis latinare hvilka sedermera gav språket rumänska som är subindelat på moldoviska, valakiska, transsylvanska, banatiska, olteniska og bayashiska, övriga språk äro aromunska, meglenorumänska, bulgariska, rusynska, hutsuler, serbiska, polska, tjeckiska, slovakiska, ukrainska, rusnaker, banatbulgariska, torlakiska, lippovanska, tyska, transylvansk saxiska, banatswabiska, français du Banat, Satu Mare-swabiska, landlariska, zipserna, dobrudschadeutsche, jiddisch, ladino, judeohellenska, hellenska, pontiska, armeniska, albanska, balkanromani, transylvansk karpatoromani, vlach, gagauziska, turkiska, krimtatariska, nogaiska, ungerska, szekleiska samt csángóiska.



Ryssland

Ryssland är ju Eurasiens samt världens största land, upptagandes likväl störst enskild del i hela boken Europas tungomål behavandes likväl flest språk samt språkfamiljer inom bokens täckområde. Landets statsetniska historia genomgås kort, bland annat avfärdas, delvis, den gamla svenska myten kring Rysslands namn.

Språken og folken som genomgås äro ryska, gammalnovogrodiska, moskovitiska, nordryska, sydryska, centralryska, tvermålet, pomoriska, olonetsiska, novgorodiska, vologda-kirovska, vladimir-volgiska, russenorsk, balachka, bergskossackerna, terekkossackerna, don balachka, fenya, solombala-engelska, vitrysska, ukrainska, slobozhan, östpolissianska, judeoryska, polska, judeotatiska, judeogeorgiska, tat, ossetiska, digoriska, ironiska, nordrysk romani, vlaxitka roma, servitka roma, lotva, kalderesjer, modyarer, domer, lyuli, karachi, jiddisch, judeohellener, byzantiska judar, babyloniska judar, palestinska judar, vardømålet, volgatyska, plautdietsch, bugholländare, alemanniska, rumaiska, grekiska, nordhemshinliska, armeniska, bergsarmenier, rumänska, moldaviska, genovesiska, abazinska, tapantiska, ashkarauiska, bezshaghiska, adygeiska / västtjerkessiska, abzekh, adamey, bzhedugh, hatukuay, kemirgoy, makhosh, natekuay, shapsigh, zhane, yegerikuay, besleney, östtjerkessiska / kabardinska, beslenejska, shikwoshiriska, aghuliska, kerenska, burkixan, tsirxe, aguliska, fite, xpyuk, burshag, xudig, rutulska, mukhrek-ikhrek, mukhad, bortx, tsaxuriska, tsakh, gelmets, mikik, archiska, tabassaranska, khanag, eteg, lezginska, kiuriska, akhti, udi, avariska, bolmakiska, axvaxiska, kaxibiska, nord- og sydaxvaxiska, bagvalaliska, tlisimålet, tindi, angida-aknada, andiska, ziliska, muninska, rikvani, kvanxidatliska, botlix, godoberiska, karata, tokitinska, karatinska, chamalal, gadyriska, gakvariska, gigatliska, didiska, asaq, tsebariska, mokok, kidero, shaytl, shapikh, sagada, hinuxiska, xvarshi, övre og lägre inkhokwari, kwantlada, santlada, khwayni, hunzibiska, bezhta, bezhita, tlyadaliska, khocharkhotiska, kunzakhiska, darginska, akushaspråket, kajtak, kubatschi, itsari, chirag, lakiska, kumuxiska, ashti kuli, balkhar, vitskh, vikhli, tjetjenska, ploskostiska, itumkalaiska, kistinska, cheberloiska, akkinska, melkhinska, ingusjiska, galanchozh, arabiska, nyarameiska, skoltiska, kildinska, songujmålet, teriberkamålet, luujawrmålet, aarsjogkmålet, akkalasamiska, terska, nordsamiska, finska, karelska, savoländska, vienakarelska, sydkarelska, kalininska, olonetiska, ludiska, vepsiska, kuddärviska, ingriska, votiska, ingermanländare, nordingriska, oredeziska, ovanlugiska, krevinska, kukkuziska, östvotiska, västvotiska, setos, mordvinska, erziska, moksjiska, qaratajerna, terjuxanerna, tengusjeverna, muromierna, meshcheriska, mari, högmariska, lågmariska, üpö mari, komiska, udmurtiska, permjakiska, nord- og sydpermjakiska, zyudinska, komizyrianska, yodzjakiska, syktyvkarmålet, bisermännär, khanti, öst-, syd-, og nordxantiska, šeriska, kazymiska, synjaiska, atymiska, nizyamiska, obdorska, övre og lägre demjankiska, kondakhantiska, krasnojarskiska, vachiska, vasjuganiska, surgutiska, tremjuganska, pimska, juganska, salymiska, mansi, nord-, syd-, öst- og västmansi, övre lozviska, sosvaiska, sgvaiska, obiska, kondamansi, jukondiska, pelymiska, tavdanska, enetsiska, bai, madu, karastinenetiska, nenetsiska, skogsnenetsiska, tundranenetsiska, juratiska, väst-, central- og östtundranenetsiska, nganasaniska, avamiska, tajmyravamiska, pyasinavamiska, vadeyiska, govorka, kamassiska, koibal, mator, västmatoriska, bajkalmatoriska, selkupiska, centralselkupiska, nordselkupiska, sydselkupiska, ob-ketiska, medelobiska, övreobselkupiska, chayaspråket, chulymselkupiska, medeltaziska, upptaziska, baikha- og turukhanska, karasiniska, jeloguiska, tymiska, narymiska, medelketiska, ovanketiska, uiguriska, ozbekiska, derbentmålet, gagauziska, trukhmenska, tjuvasjiska, anatriska, viryaliska, karatjajska, balkariska, kumykiska, khasavyurtiska, buinak, khaikentiska, nogaiska, apnogaiska, qaranogaiska, centralnogaiska, karakalpakiska, tatariska, qazan, sibirotatariska, gäp, tobolirtyshiska, krimtatariska, kirgiziska, bulgariska, noqrattatarer, permtatarer, keräsentatarer, nogaybäks, tiptärtatarer, misärtatarer, burterna, qasimtatarerna, ästerxan, agrzhan, barabatatarerna, chattatarerna, basjkiriska, kuvakanska, yurmatiska, burzhanska, kazakhiska, altaiska, nordaltaiska, sydaltaiska, kumandy, turachak, solton, starobardinska, chalkan, tuba, standardaltaiska, mayma, teleutiska, telengitiska, tölös, chuy, sjoriska, kondoma, mrassa, kulymiska, tubalariska, tuha, tuvinska, central-, väst-, nordösttuviska, sydösttuviska, tubakizhiska, ovyuriska, bii-khemiska, tsengeliska, dzungariska, dukhamålet, sojotiska, khakasiska, sagajiska, beltiriska, katja, kyzuliska, kojbaliska, jakutiska, dolganska, kalmykiska, tibetanska, dungan, mandarin, jilu, jiaoliao, burjatiska, västburjatiska, östburjatiska, ekhirit, unga, ninzneudinsk, barguzin, tunka, oka, alar, bohaan, bulagat, xalxaiska, manchuiska, tungusiska, eveniska, kamtjatkiska, armaniska, indigirka, tomponiska, evenkiska, podkamennajanska evenkiska, nordlig, sydlig, östlig, evenkiska, negidal, nanajiska, durcherna, sunggariska, torgon, kurourmiska, akani, birariska, ussuri, samagiriska, kiliska, bikinsk nanajiska, orokiska, sydorokiska, nordorokiska, udekiska, taz, ultjiska, orotjiska, kjakeliska, namunka, tez, oritjenska, koreanska, pyonganmål, koryo-mar, seoulmålet, jeollamål, gyeongsangspråk, japanska, tjuktjiska, uelen, txaum, enmylin, nunligran, khotyr, kerekiska, alutoriska, karaga, palana, korjakiska, tjavtjuviska, paren, itkan, apuka, kamen, itelmenska, västitelmenska, syditelmenska, östitelmenska, kovranmål, sedankimål, kamtjadalska, nivchiska, amuriska, östsakhalinska, nordsakhalinska, sydsakhalinska, jukaguriska, waduliska, kolymiska, tjuvantiska, omokiska, anaoulerna, khodynterna, ketiska, arinska, pumpokoliska, kottiska, assaniska, yughiska, bukliner, baikoter, yariner, yastiner, imbatiska, västaleutiska, atkanska, attuanska, mednyjaleutiska, centralsibirisk yupiska, naukan, sireniska, chaplinski, ungazighmiistun, inupiaq, diomedemålen, sakhalinainu, raychishkamålet, taraikamålet samt då kurilisk ainu.



San Marino

I den lilla republiken San Marino talas italienska, men även sanmarinesiska samt i Saravâl réminskklingande språk.



Sark

Den lilla självständiga staten Sark med sina runt 600 invånare, kallade kråkor, vars historia og kontext genomgås, har likväl ett distinkt språk, numera nästintill utdödt. De aktuella språken för Sercq äro sercquiais, som tidigare fanns i varianterna tu, samt engelska.



Schweiz

Schweiz är själva mötesplatsen av flera olika språkgrupperingar sedan de ursprungliga helvetiska gallerna og etruskiska räterna förtvinats, sedan har de sedanlevande romanerna bortgangat men finns exempelvis kvar i dagens rätoromanska. Landets språkliga, etniska, samt statsliga historia förtäljs kontextuellt.

De officiellt erkända språken äro parisfranskan, högtyskan, toskanskitalienskan samt rätoromanskan, övriga aktuella språk är schweizertyska, uppdelat på en mängd varianter inom klustrerna låg-, hög- og högstalemanniska, såsom baseltyska, högbaseltyska, östhögalemanniska, centralalemanniska, zürichtyska, stadszürischkan, sjözürischkan, västhögalemanniska, bärniska, patricierbärnesiska, urbanbärnesiskan, nybärnesiska, mattenänglisch, walsertyska, schweizisk västjiddisch, hästhandlarjiddisch, apritan / franco-provençaliska, franc-comtois, vaudois, genevois, fribourgeois, neuchätelois, valaisan, ticinesiska, sursilvanska, sutsilvanska, surmiran, puter, vallader, rumantsch grischun, jauer, churwälschiskan, sinte samt jenische.



Serbien

Serbiens mångetniska historia förtäljs i absolut korthet för att sedan låta texten övergå i språken, serbiska, serbokroatiska, serbisk kyrkoslaviska, slavenoserbska, bunjevatiskan, sjokatiska, torlakiska, slovakiska, rusinska, makedonska, bulgariska, tjeckiska, polska, ukrainska, ryska, bosniska, turkiska, rumänska, aromanska, ladino, jiddisch, tyska, banatswabier, vojvodinska tyskar, albanska, armeniska, arlija, dzambazi, sintiska, serbisk romani, karavlasiromer, ursarierna og ungerska.



Slovakien

Förutöver Slovakiens statsterritoriums historia genomgås slovakiska, i sina västslovakiska, centralslovakiska et östslovakiska delar, samt dessa i sina kulturella og jesuitiska språkfärger, samt tjeckiska, ukrainska, ruthenska, lemkerna, kroatiska, ryska, polska, karpatoromani, ungrike roma, servike roma, lovari, karpattyska, mantakiska, västjiddisch, oberlandjudarna, og ungerska.



Slovenien

I Slovenien bodde tidigare galler og veneter men sedan slavernas ankomning under 500-talet så är det slovenskan som är huvudspråk, samt pannonisk slaviska, prekmuriska, kroatiska, serbiska, montenegrinska, bosniska, makedonska, albanska, östvenetianska, firuliska, italienska, romer, sydbayerska, judar og ungerska.



Spanien

För Spanien eller Iberiska halvön finnes en del att uppta från den forntida delen utav bokverket likaså, områdets historik postromersk tid förtäljs kort häromkring, för att följas utav både historik såsom förtäljningar kring spanskan, eller då kastiljanskan, som finnes i regionala varianter såsom aragonesisk kastiljanska, katalansk kastiljanska, cheli, kanarisk kastiljanska, samt mer avskiljandes språk såsom andalusiska, kanariska, murcianska, gacería, germanía, förutöver dessa kastiljanska tungomål finnes aragonesiskan, väst-, öst-, central- og sydaragonesiska, ribagorsano, judeoaragonesiska, baskisk caló, katalansk caló, kastiliansk caló, asturianska, väst- öst- og centralasturianska, cantabriska, leonesiska, öst-, väst- og centralleonesiska, bercianska, galiciska, barallete, fala dos arxinas, eonaviska, extremaduriska, nordlig extremaduriska, centralextremaduriska, sydlig extremaduriska, palra d’El Rebollal, alentejisk portugisiska, fala, valverderio, lagarteiro, mañego, mozarabiska, katalanska, valencianska, baleariska, mallorqui, menorqui, eivissenc, pallaresiska, ribogorcanska, benasquesiska, aiguavivanska, qatalanit, aranesiska, kalderesj, tyska, armeniska, koreanska, hindi, sindhi, punjabi, japanska, baskiska, euskara batua, guipúzcoa, bizkaianska, högnavarresiska, aquitaniska, euskaroisländska, guanche, gomeriska visselspråket, berbiska, rifberbiska, darija, andalusisk arabiska, arabiska, marockansk arabiska, quinqui, judeomarockanska, haketia, ladino, judeoaragoniska, jiddisch, xuetes samt ibizajudarna.



Sverige

Sverige är ej så enhetligt i språksammanhang som många tycks inbilla sig, åtminstone ej om man ser till de naturliga ancienna språken, hvilket vi göro här. För Sverige genomgås svenska, som finnes i sina accentuerade geografiska varianter, samt sveamålens uppsvenska, mellansvenska, södra hälsinglandsmålen, gästriklännskan, upplänska, tiundaländska, attundalännska, fjädrundalännska som i sak är svenska, samt språkformationerna, stockholmska, rinkebysvenska, söderslangen, rosengårdska, närkingska, örebroska, östergötamålet, norrländska språken, norrbottens språk, pitemål, lulemål, kalixälvdalska, nederkalixska, överkalixska, arvidsjaursspråket, arjeplogssvenskan, kirunesiska, västerbottniska kustmålen, lappska nybyggarmålen, skelleftemål, sydlappska målen, malåmål, vilhelminamål, åselemål, ångermanlännska målen, nordmalingska, bjurholmska, medelpadsmålen, jamska, opplänningsmålet, framlänningsmålet, sydjämtska, nordjämtska, östjämtska, offerdalsmålet, dalabergslagsmålen, dalmålen, ovansiljansmål, nedansiljansmål, övrevästerdalska, nedrevästerdalska, älvdalska, moramål, orsamål, västerdalsmål, rättsvikska, oremål, leksandtal, sollerömål, venjansmål, våmhusmål, gamla gagnefmålet, siljanäsmål, ålmål, bjursmål, bodamål, malungsmål, äppelbomål, järnamål, mockfjärdsmål, flodamål, nåsmål, hansjömål, värmländska, jössehärsmål, fryksdalska, kölamål, ekshärska, bergslagsmål, hammarömål, dalbymål, götska, dalbomål, dalsländska, västgötamål, göteborgska, gutniska, laumål, fårömål, skåneländska, skånska, sydhalländska, morepanska, blekingska, karlskronitiska, listerländska, lidmål, västra härjedalska, särna-idremålen, bohuslännska, nørrehallännska, sydbohusländska, jiddisch, svensk romani, kalderesj, lovari, romani chib, tjurari, finsk romani, arli, sinto, bugurji, gurbet, månsing, rotvälska, samiska, sydsamiska, centralsamiska, östsamiska, jämtlannsamiska, västerbottensamiska, vilhelminasamiska, umesamiska, arjeplogsamiska, pitesamiska, lulesamiska, nordsamiska, nord-, syd-, og skogslulesamiska, nord-, central-, og sydpitesamiska, tornedalsfinska, gällivarefinska, torneälvdalsmål, jukkasjärvimål, finska, västfinska, savolaxiska, tavastafinska, värmlandsfinska, nordfinska, östfinska, sverigefinska, estniska, valonska, armeniska, ryska samt assyriska.



Sydossetien

Det ännu ej till fullo erkända landet Sydossetien får i enlighet med statsrätten ett eget avsnitt häruti boken, inklusive en kortare historisk översikt. Utifrån språksammanhang framförs de för landet aktuella språken ironiska, som är ett ossetiskt språk, samt ryska, armeniska, og fordomdags judar.



Tjeckien

Tjeckien var från början antagningsvis galliskt territorium, sedan germanskt via markomannerna ock kvaderna, likväl romerskt upp till Mähren. Under folkvandringstiden drogo flera germanska folk igenom landet, likaså avarer, samt slutligen slaver og magyarer, tyskar samt mongoler.

De språk som varandes aktuella för Tjeckien äro tjeckiska, böhmska, mähriska, schlesiska, slovakiska, judeotjeckiska, polska, sudettyska, egerländska, schläscher, jiddisch, karpatoromani, sinte, tjeckisk romani, mährisk romani, grekiska, samt vietnamesiska i Prag.



Turkiet

Turkiet är i Europas centrum ända sedan förantik tid men hvilka som bebott området har smått förändrats gång på gång, antikens anatoliska folk äro till historien helt förpassade. Förutöver de historiska delarna, med de många folken, som genomås tidigare i boken under separata kapitel så är i modern tid följande språk eller folk aktuella för Turkiet.

turkiska, sydazerbajdjzanska, istanbulturkiska, rumeliska, edirne, ege, orta anadolu karadeniz, kastamonu, güneydogu, dogu, hemsince, danubiska, eskisehir, razgrad, karamanska, gaziantep, goynuk, urfa, karapapakerna, kajarer, balkangagauziska, turkmenska, krimtatariska, tatariska, svarta tatarer, kumykiska, karatjajska, kazakiska, kirgiziska, uiguriska, sydozbekiska, kurdiska, bayazidi, buhtani, guwiiska, qochaniska, surchi, alburziska, sanjariska, birjandiska, shikakiska, hakkariska, zazakiska, kirmanjki, tunceliska, vartoiska, ossetiska, digoriska, ironiska, grekiska, rumler, pontiska, västpontiska, kustpontiska, chaldiotiska, kappadonisk grekiska, karamanlilar, kretanska, antiochiska grekerna, vallahaderna, västarmeniska, östarmeniska, homsetsi lizu, pomakiska, tsarigradbulgarer, anatoliska bulgarer, bosniska, polska, donkossackiska, toskiska, domari, karachiska, beludjiska, marashiska, arlijanska, ladino, judeofranska, hebreiska, jiddisch, judeovenezianska, bosporiska tyskar, judeohelleniska / yevaniska, aromuniska, genovesiska, venetianska, italienska, laziska, xopuri, vitzur-ark’abuli, çxala, atinuri, art’ashenuri, adjariska, västgeorgiska, abazinska, abchaziska, sadz, tswydzhwierna, abchypsierna, pskhwierna, abigerna, tsabalerna, gumerna, abzhaqwerna, bzypiska, tapanter, ashkharywier, adygeiska, hakuchi adygiska, kabardinska, terekmålet, ubykhiska, tjetjenska, lezginska, avariska, nyöstsyriska, kaldeisk nyarameiska, turabdinska, kthobhonoyo, mlahsomålet, urmiska, nordnyöstsyriska, centralnyöstsyriska, västnyöstsyriska, alqoshiska, hértevinska, judeoarameiska, judeokurdiska, lishán didán, syromesopotamskarabiska, mhallami, judeoarabiska / yahudiska og kristoarabiska.



Tyskland

I Tyskland talas, samt genomgås, standardtyska, samt högtyskan, centraltyskan, franconiska, alemanniska, austro-bavariska, rhenländska, kleverländiska, klevisch-weselisch, sydöstlimburgiska, öcher, niederrheinisch, bergisch, südniederfränkisch, ostbergisch, östlimburgiska, ruhrsch platt, krieewelsch, östlimburgisk-ripoariska transitionsspråket, västbergische, lågbergiska, mölmsch, kettwägsch, waddisch, südbërrjich, borbecksh platt, medelfrankoniska, westmitteldeutsch, ostmitteldeutsch, ripuariska, kölsch, öcher platt, aalerödder platt, bachemer platt, berchemer platt us Trooßdorf-Berchem, berchemer platt, berjesch platt, bóchezer plat, bönnsch, bënnroother platt, beueler platt, breisiger platt, düsseldorfer rheinisch, jodesberjer platt, efeler platt, öhskirschene platt, aischwiele platt, holper platt, hommersch, höttener platt, jömelejer plat, kaaschter platt, kirchröadsj, lemiersj, luhme, mausbacher platt, nüsser platt, zumpfeldsj, rotinger platt, sieburjer platt, sieshloorer platt, stolberjer platt, südbërrjich, trooßdoorfer platt, völzer, vüürjeberschß platt, wööschelter platt, landkölsch, sydkölsch, sydvästkölsch, västkölsch, linkrheinisch nordlig kölsch, rechtsrheinlich nordlig kölsch, nordöstlig kölsch, östlig kölsch, sydöstlig kölsch, mosellfrankoniska, saarbrigga platt, luxembourgiska, trierisch, untermosellanisch, wällisch, sejerlänner platt, hunsrückisch, pälziska, hessiska, västpfälziska, östpfälziska, saarländisch, westrichisch, pfälzer-bergländisch, pfälzer-wäldisch, schwarzwälder-hochwäldisch, idarwäldisch, pfälzer-hunsrückisch, naheländisch, rheinhessisch, meenzerisch, kurpfälzisch, mannemerisch, ourewellerisch, elsässisch-pfälzisch, haardtgebirgisch, sydvorderpälziska, speyerische, landauische, nordvorderpälzische, hessiska, neuhessisch, niederhessisch, nordhessisch, kasselänischen, osthessisch, oberhessisch, westhessisch, südhessisch, riedhessisch, untermainländisch, rheinhessisch, rheingauer platt, frankfurterisch, wittgensteiner platt, hinterlander platt, manisch, badiska, kraichgäuisch, karlsruhisch, main-frankoniska, vogtländiska, arzgebirgisch, hohenlohisch, ansbachisch, kernvogtländiska, nord- öst- og sydvogtländiska, oberharzisch, taubergründisch, unterfränkisch, grabfeldisch, rhönisch, hennebergisch, bambergerisch, itzgründisch, jiddisch, quelia, västjiddisch, östjiddisch, jenisch, gaunersprache, lachoudisch, keimisch, mengisch, wahlerey, kochumer lohschen, kundenschall, lotegorisch, berlin-brandenburgisch, thüringisch, obersächsisch, schlesisch, hochpreussisch, låglausatiska, silesisk tyska, centralthuringiska, nordthuringiska, västthuringiska, östthuringiska, eichsfeldiska, sonderhäusisch, hohnsteinisch, swabiska, lågalemanniska, högalemanniska, stuttgartiska, niederschwäbisch, oberschwäbisch, allgairisch, bodensealemannisch, oberrheinalemannisch, allgäuerisch, booralemannisch, südwürttembergisch, markgräflerisch, bajerska, nordbajerska, centralbajerska, saxiska, västlågtyska, östlågtyska, östfrisisk lågsaxiska, nordlågsaxiska, harlinger platt, västöstfrisisk lågsaxiska, hamborgska, finkwarder platt, olwarder platt, barmbeker platt, veerlanner platt, geest platt, holsteinska, lübsch, slesvigska, angeliter platt, schwansener platt, noordsleswiger platt, husumer platt, eiderstedter platt, petuh, grönnegs, emslänner platt, oldenburgish, breemsch, faliska, västfaliska, östfaliska, mönsterländska, västmönsterländska, östwestfaliska, sauerländska, brunswieker platt, braunschweigisch, bode-mundart, calenberber platt, elbeöstfaliska, göttingisch-grubenhagensch, hildesheimer platt, holzland-ostfälisch, huymundarten, nordostfälsche, okermundarten, östostfälsche, popendieker platt, brandenburgisch, mecklenburgisch-vorpommersch, nord- og sydmark, berlinerisch, mekelbörger platt, westpommersch, strelitzisch, östfrisiska, nordfrisiska, saterländska, weserfrisiska, emsfrisiska, auricherlânsk, brokmerlânsk, noarderlânsk, emsigerlânsk, moarmerlânsk, reiderlânsk, borkumersk, baltrumersk, wangereagersk, fastlandsnordfrisiska, önordfrisiska, söl’ring, ferringskan-ömringska, heligoländska, wiedinghardiska, bökinghardiska, karrhardiska, nordgoeshardiska, medelgoeshardiska, halligenfrisiska, sydgoeshardiska, weesdring, aasdring, boowentaareps, strandfrisiska, danska, sydslesvigska, angelska, angeliter platt, fjoldemål, sorbiska, lågsorbiska, högsorbiska, mellansorbiska, polabiska, rujani, polska, masuriska, slovintiska, balkanromani, sinte, gackhane, vlach, lovari, kalderesj, persiska, lori, turkiska, kurdiska, zazakiska, laziska, uiguriska, kantonesiska, mandarin, minnan, taiwanesiska, västarmeniska, nyarameiska assyrier, turabdinska, kaldeisk nyarameiska, grekiska, pontiska, italienska, venetianska, sicilianska, calabriska, judeoportugisiska, koreanska, vietnamesiska, arabiska samt ryska.



Ukraina

Det är troligen så att Ukraina var protoindoeuropéernas urhem og sedan har en mängd iranska folk bott i regionen för att från og med ungefäreligen 400-talet varit ävenleda slaviskt, landets intressanta historik förtäljs kort kring.

Språken, samt folken, av aktualitet idag äro likväl ruthenska, ukrainska, ryska, polesianska, medeldniepriska, slobodanska, stäppukrainska, kuban, balachka, bojkiska, huzsuliska, övre sanniska, övre dniestriska, bukovinska, podiliska, volhyniska, lemko, polska, lwówiska, balak, vitryska, ukrainsk ryska, surzhyk, judeoryska, odessiska, lipovanerna, bulgariska, krimgotiska, dagösvenska, svenska, jiddisch, karpatotyska, krimtyska, plautdietsch, svartahavstyska, bessarabiska tyska, moloscha, gortizka, volhynisk tyska, karpatoromani, ruthensk romani, vlach, sinter, krymy, servitka roma, ruska roma, toskiska, armeniska, västarmeniska, östarmeniska, polskarmeniska, hellasiska, rumaica, pontiska, genovesiska, barèse, rumänska, moldaviska, aromuniska, ladino, maramureshean, ungerska, krimtatariska, nogayiska, yaliboylusiska, tattatariska, tjagataiska, ottomanska, judeokrimtatariska, krimkaraimska, sydkaraimska, urumiska, gagauziska, koreanska ock koryo-mar.



Ungern

Ungern eller Magyarien, samt dess folk, har en unik og speciell historia som förtäljs kring för att sedan gå in på ungerskan, västungerska, transdanubiska mål, sydungerska, tiszinska, nordungerska, nordöstungerska, centraltransylvanska, bukovin-székeliska, avariska, petjengska, kumanska, palóc nyelvjárások, turkiska, jassiska, balkanromani, vlach, karpatoromani, galiziska, transylvaniska, tyska, bajerska, ungersk västjiddisch, östjiddisch, slovakiska, polska, kroatiska, burgenlandkroatiska, bunjevatsiska, sokácokerna, serbiska, bulgariska, prekmuriska, rusinska, rumänska, västarmeniska og grekiska.



Vatikanstaten

Vatikanstaten huserar fler än ett språk, änskönt sin ringa befolkning. Lingua aktuella äro: latin og italienska, samt schweizergardandernas hemkantons tungomål, oavsett hvilket.



Vitryssland

Vitryssland, Europas sista diktatur som det brukas benämnas, diktatoriserar ej allena sin befolkning, utan även sitt autoktona titulärspråk vitryska, i övrigt gås ryska, trasjanka, meshanka, ukrainska, ruthenska, västpolissiska, polska, litauiska, armeniska, västarmeniska, jiddisch samt tatariska igenom för landet.



Österrike

Österrike är det sista landet som genomgås i dubbelbokverket Europas tungomål, og gällande detta alpina land genomgås de nu aktuella språken og folken standardtyska, österrikisk tyska,  bajerska, centralbajerska, sydbajerska, tyrolska, rätoromanska, nauderska, kärntenska, ober-, mittel- og unterkärntnerisch, kärntner koine, såizburgiska, linziska, pongaurisch, doanaboarisch, wieniska, favoritnerisch, meidlingerisch, ottakringerisch, floridsdorferisch, hianzisch, voralbärgisch, wälderisch, vorderwälderisch, mittelwälderisch, luschnouer, muntafunerisch, walserdütschen, jiddisch, ladino, bukhori, kroatiska, burgenländska, moravafältskroatiska, bosniska, tjeckiska, slovakiska, ryska, serbiska, slovenska, vindiska, sinte, burgenlandsromer, jenische, lovari, armeniska, grekiska, magyarisk, burgenlandsungerska samt turkiska.







~

Köp boken Europas tungomål på vilken internetboklåda som helst, eller direkt HÄR.

Taggar: Europas tungomål, Steve Lando, Europa, Asien, språk, böcker, int; Censurerad utav Svenska Dagbladet.

1 commento:

  1. Som vanligt bara massa förvirrat prat där du blandar in dina personliga politiska uppfattningar.

    Det har nämligen aldrig någonsin strömmat in så många människor från Asien, Afrika och Amerika till Europa som det gör nu.

    I övrigt är det ju oförskämt att tillskriva Sverige språk som ryska och några till och sedan vara så snål att inte kunna bjuda på att svenska är det näst största språket i Norge.

    Trams och kommunism!

    RispondiElimina