lunedì 5 novembre 2012

Grekernas invandring till Grekland



Hellenerna kommo antagligen till Hellas norrifrån under den senare delen utav den såkallade tidighelladiska tiden, oftast tidsplacerad till omkring 2500 f.kr., eller 2200/2100 f.kr., men man vet ehuru ingalunda detta med någon säkerhet. Detta kan illustreras med en relativt nyligen framlagd teori som går ut på att föregångarna till hellenerna samt till hela den europeiska delen av indoeuropéerna kom via Anatolien till Hellas så tidigt som ungefär år 6500 f.kr. - detta blev dock högst debatterat samt är icke heller speciellt troligt, speciellt inte om man ser till lingvistiska eller arkeologiska aspekter. Men självfallet, någon säkerhet i några påståenden kan man ju aldrig ha när man behandlar tider som är så avlägsna.

Man menar traditionellt sett ofta, men alltmera sällan, att det varit trenne invandringsfaser utav hellenska populationer till det som vi nu kallom Grekland; man är i det stora hela osäker på datumen för eventuella invandringar, hvilket påtalades ovan, men vanliga konklusioner röre sig emellan ungefärligen 2200-1600 f.kr. De trenne invandringsvågorna kan även ha varit en allena, med senareförekommen etnisk uppsplittring, men även om de var flera så kunno de hava skett mycket tätt efter varandra.

Det traditionella synen är ehuru att den första vågen utav invandring skulu ha skett utav jonerna, bland annat då det finns flertalet refereringar i antik litteratur till att joner bebodde Centralhellas samt Peloponnesos, dessa blev efterhand ersatta på de flesta ställen av den andra immigrantvågen beståendes av akaener. Akaenerna delades senare upp i tvenne olika fraktioner där sydakaenerna blevo de som bosatte sig i Arkadien samt på Cypern emedans nordakaenerna äro anfäderna till aiolierna, dorerna varde de som anlände sist tagandes över stora delar utav akaenernas Peloponnesos.

Den etniska beteckningen på dorerna härrör antagligen ifrån att omgivande grupper namngett dem efter de områden som de först bebodde - just angående dorerna så ihågkoms denna invandring i historisk tid. Ett av de tidiga etniska namnen hos grekerna är danaanerna, hvilket av vissa anses vara bevis för en knytning till grekernas protohem norr om Svarta havet då namnet lingvistiskt samt historiskmytologiskt kan knytas dit. Ett av Homeros namn på grekerna var för övrigt Danaoi hvilket det finns anledning att tro fördes över till de egyptiska källorna, äldsta av cirka 1450 f.kr., som tj-n3-jj-w, vanligtvis vokaliserat som Tanaju og probabilt en efterapning af grekiskans Άθα̃ναι.

Dessa invandringar förintade givetvis oftast inte den bestående befolkningen utan den inhalerade den och lingvistiska spår kan ibland skönjas från deras existens, exempelvis så finnes det i vissa västhellasiska varianter klara, men distinkta, östhellasiska spår, på Kreta har nominativ plural maskulin samt feminin av artiklen en östhellasisk klang istället för en västhellasisk o.s.v. - den mellersta invandringen, eller migrationen om man menar att det ej är frågan om en invandring utan enbart en regional förflyttning, och att den faktiska invandringen skedde i protohellasisk tid, är den som tvivlas mest på. Någon klarhet i frågan ifråga har ännu inte nåtts - och kommer antagligen heller aldrig att nås.












~

Om Greklands alla folk, språk, samt minoriteter, i förhistorisk, historisk, och nutida tid, står mycket mer att finna i boken Europas tungomål.



Nessun commento: