giovedì 28 agosto 2014

Bosniskan - ett je/ijekaviskt språk - Europas tungomål CDXXXVI


Både serbiskan som kroatiskan tillhör de sydslaviska målen av den štokaviska grenen ock štokaviskan är uppdelad på tre olika subgrupper, ekaviska, je/ijekaviska samt ikaviska. Serbiskan hör till ekaviskan och skrivs med det kyrilliska alfabetet, emedans kroatiskan samt bosniskan, för övrigt i likhet med montenegriskan, hör till je/ijekaviskan som skrivs med det latinska alfabetet. Bosniskan har alltså mer att göra med det kroatiska målet än med det serbiska, men ändock så kan man ej helt ensidigt säga att bosniskan är en kroatisk språkvariant, då bosniskan har utvecklat vissa egna karaktäristiska drag, främst vad gäller ordförrådet. Bland annat så har bosniskan långt flera inlån från arabiska ock turkiska än vad de övriga språken har, dessa inlån är heller ej allena inom religionens sfär, utan berör alla möjliga profana områden, men är frekventast i områden som domineras av muslimer. En del av inlånen är medvetna orientalismer, men långt ifrån alla orientaliska influenser haver sådan bakgrund. De olika sydslaviska språken skall givetvis ses som ett språkkontinuum och bosniskan är lika mycket ett eget språk som hvilket övrigt sydslaviskt språk som helst. Hur stor del av befolkningen som talar bosniska respektive kroatiska eller serbiska är svårt att säga och det följer antagligen de etniska linjerna och språken kommer med all sannolikhet att distinktsera sig allt mer och mer ifrån varandra för att påvisa sin äkthet och frihet som språk och även för att visa på skillnaderna emellan dem, samtidigt som de normala flödelseinfluenserna kommer fortsätta i regionen. I Bosnien nyttjas främst latinska alfabetet, men tidigare skrevs delvis med arabisk skrift av nästan alla litterata framtill och med 1900-talet, men det fanns en tidigare unik skrift utvecklad från kyriliskan benämnd bosančica, och fortsatte att användas långt in i tiden utav de adliga. Väldigt få använder sig av dessa, för regionen, historiska skrifter i nutid.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

Nessun commento: