Iriskans sociolingvistiska överlevnad - Europas tungomål DVI

Änskönt vissa ljuspunkter finnes og intresset för språket haver ökat under de senaste åren, enligt Bord na Gaelige, hvilket är en myndighet som uppsattes 1978 för att promotera språket - en av anledningarna till detta anses vara den växande irländska musikindustrin som gett denna språkliga bieffekt - denna bieffekt sker inte bara på Irland utan över hela världen. Misslyckade statliga projekt har ehuru skett dessförinnan, man ville bland annat få ungdomarna att stanna i de karga områdena og på denna vägen rädda språket, då ungdomar gärna flyttade till London eller andra delar av Irland och därmed slutade nyttja sitt språk. Man gav bland annat statligt stöd till småföretag samt husbyggande, detta fick som följd att den uråldriga lokala husbyggnadstraditionen clachan höll på att gå förlorad och dessutom så återvände många utvandrade irisktalande ungdomar, hvilket kanske var positivt ur andra synvinklar, men ack ej för det iriska tungomålet då de förde med sig engelskan till sina vänner varhän detta tungomålet spred sig ännu snabbare, hvilket självfallet inte hade positiva effekter för iriskans bevarelse. Tungomålet är även ett av de officiella språken i EU sedan juni 2005, hvilket är en naturlig utveckling då språket faktiskt har formell status som Irlands första officiella språk, engelskan är blott andrahandsplacerad, de jure. I de bättre områdena i Dublin, ‘svarta gölen’, är det ganska inne att sända sina barn till iriska skolor så de kan språket ganska hyfsat därefter, men nyttjofullheten av språket därefter är begränsad, men det ger ändå ett elitistiskt stöd som bör understödjas. Olikt var det tidigare då det sågs som tillhörande landsortsfolk samt skralt utbildade.

~

Axat från boken Europas tungomål.