domenica 31 maggio 2015

Självgod nöjdhet


du ser så självgott nöjd ut när du får
precis allt du vill, allt du önskar, allt du behöver

oavsett vad det gäller

sex, pengar eller debatter
killar, dyrkan, åtrå
njutning, lycka, drömmar

jag tror jag är helt beroende
av din självgoda uppsyn

jag dyrkar den
jag älskar den

jag älskar dig



















~


Judeoapulianska på Korfu



Det har tidigare funnits några talare utav judeoapulianska / judeosalentino på Korfu och vissa få sånger samt poems finns alstrad på språket, i likhet med det större judeovenetianska språket som utvecklades till ett nytt distinkt språk på ön så gjorde så även judeosalentino detta og en korfiotisk jude som talade judeoapulianska skulle antagligen inte förstå särledes mycket av apulianskan om denne visiterade Apulien, detta även om grammatiken på språken varit oförändrad då lexikalian samt fonologin utvecklats dramatiskt, enligt vissa degenerativt, på Korfu.














~


Judarna i Finland - Europas tungomål DLI


De flesta judarna som finns i Finland ingår i en rysk historik, även om de nu ej talar ryska specifikt, idag är de i antal av omkring 1300 och härstammar till stora delar från ryska militärer som stannade kvar i landet under 1800-talet. Endast ytterst få judar fick lov att bosätta sig i Finland under det svenska styret och när området 1809 övergick till Rysk domhärj så kvarblev de svenska reglerna för det finska storhertigdömet men det hindrade inte att antalet judar ökade i landet för tiden framtills 1917. Nästan alla judar som anlände var militärer som efter utlöpt kejserlig tjänst stannade kvar i Finland, de var så kallade kantonister hvilket innebar att de var intvingande i militärtjänstgörnig i unga dar och hållna där i minst 25 år men efter detta fick de enligt rysk lag stanna i Finland oavsett det finska förbudet om judisk bosättning, en lag som de ryska militära myndigheterna stred för. När Finland sedan blev självständigt fick de medborgarskap. Under det finska fortsättningskriget, 1941-1944, där finska trupper slogs jämnsides med tyska nazister, gentemot sovjetiska kommunister, så inte bara tolererades finska judar utav även de mest högersamma finnarna utan de slogs till och med jämnsides med dem, tillsammans med nazisterna. Man uppbar en fältsynagoga. Finland lämnade ack över åtta judar för nazistisk destruering 1942, totalt dog 22 finska judar i shoah. Judarna av idag talar finska eller svenska, en del behärskar även ryska, jiddisch og hebreiska.














~

Utdrag från boken Europas tungomål.

Sigtuna Pale Ale East Coast




en amerikansk västkustinfluerad öl bryggd på svenska östkusten med en tydlig beska i en humlerik apelsinmarmelademfaserad knäckig og brödig ale med toner utav aprikos, honung et örter tillikt
















~

venerdì 29 maggio 2015

Himmelsvalv


fångad i ditt nät
under en natt eller liv

i himmelsriket är

under din stjärnas ljus
insuperandes frukterna

från din mus















~


Ryssar i Finland - Europas tungomål DL


Ytterligare indoeuropeiska språk är det -slavisk-östslaviska målet ryska som talas utav en befolkningsgrupp som invandrade under 1700-talet och som i nutid består av kanske 5000 parlörer. Dessa har inte något speciellt skydd i Finland, men staten skrev 1992 på ett avtal med Ryssland om att man skulle understödja språkets bevarande.
















~

Axat från boken Europas tungomål.

Ave Reitia






pora śahnate
vedese naisekuse

voltiio

ego, Ven!















~


giovedì 28 maggio 2015

Kurland


den kuriska tungan brukas inlemmas i det östbaltiska skötet
troligare är att det var ett slags mellantungomål emellan grenslon















~


mercoledì 27 maggio 2015

Promesses de France - Côtes du Rhône 2013




ett lättsamt simplistiskt karaktäristiskt Rhônvin med fruktiga aromer av bland annat sviskon et körsbär un peu ton di saltlakrits
















~

Fintika - Kalo finsk-romani - Europas tungomål DIL


Ett annat indoeuropeiskt mål finns representerat i Finland och det är det -indoarisk-centralindoarisk-romani-nordromani-nordisk romani-målet fíntika eller kalo finsk-romani som talas av emellan 4000 och 8000 utav den etniska grupperingen om 8000 romer i Finland. Kalo betyder ‘svart’ på romani og hindi, på finska benämns de ofta mustalaiset hvilket likväl betyder just ‘svart’. Denna befolkningsgrupp kom till Finland från Skottland i likhet med de danska syskona, men antagligen via Sverige, men deras språk är däremot icke fullt förståeliga sinsemellan, det samma är gällande för de andra tidiga nordiska syskonfolken i Norge samt Sverige. Att de anlänt till Finland från Sverige påvisar en hel del svenska lånord som de har, samt att de flesta finska zigenarklaner bär svenska namn, de finska inlånen haver ehuru accelererat under senare tid. Fintika avskiljs därför ofta från övrig skandoromani och är långt mer konservativ i sin grammatiska struktur, man har åtta kasusböjningar för substantiv, sju för pronomina, verben böjs i trenne former i singular og plural i presens, futurum, perfekt samt imperfekt, plus i potentialis ett og två. Språkelement i form av glosor hamnade i en lista redan år 1780, en annan uppteckning gjordes år 1817, emedans Thesleffs verk, från 1901, Wörterbuch des Dialekte der finnländisches Zigeuner antagligen är det mest omfattande arbete som någonsin gjorts över någon av de skandinaviska romanimålen. Finland är ett av de länder som har erkänt romerna som en nationell minoritet och de har därmed viss rätt till utbildning på romani och i Finlands fall blir det fíntika - ett bra slag för mångfalden og individens rättigheter. Man har ehuru tidigare fört en hård assimileringspolitik i Finland, hvilket har lett till att många tappat sitt språk, vissa menar även än idag att dessa kaloromer inte alls skulle vara romer, änskönt deras arkaiska tunga. En fördel för språkets distinkthet är att det är det skandoromanispråket som är bäst dokumenterat og beskrivet.

















~

Utdrag från boken Europas tungomål.

lunedì 25 maggio 2015

Minigifflar med tomater o sardeller


för tomatsåsen:
3 vitlöksklyftor
1-2 matskedar olivolja
2 bifftomater som urkärnas samt fintärnas
cayennepeppar samt salt

2 smördegsplattor som är lätt tinade
8 små sardeller
1 uppvispat ägg

färsk basilika


• Skala, hacka samt fräs till vitlöken i olivolja, tillsätt sedan resten utav ingredienserna för tomatsåsen kokandes ihop till en fast tomatsås, salta samt cayennepeppra efter behag.
• Kavla ut smördegsplattorna till runt dubbel storlek skärandes senare ut runt 8 bitar.
• Sätt ugnen på 220º. Lägg en sardell vardera tillsammans med tomatsås i mitten diagonalt utav smördegsbitarna, vik ihop i giffelformation, pensla utsidan med det uppvispade ägget, låt sedan dessa gräddas under 15-18 minuter i en smörad ungsplåt tills gifflarna erhållit fin färg.

Serveras ljumma med basilika on top.


Perfekt som aptitretande, när som.
















~

Finlandismer, fennicismer og genuina svenska lekter i Finland - Europas tungomål DFVIII


Finlandssvenskan som talas i Finland är inte så olik standardsvenskan, förutom att den skiljer sig åt i uttal och att den ibland har en frekvent avvikelse då det gäller visst ordförråd og grammatik, man brukar arbeta aktivt för att svenskifiera språket. Man brukar dela in avvikelserna i två olika sorter, finlandismer som har uppkommit i finlandssvenskan eller som på annat sätt är säregna, og fennicismer som mer direkt beror på ett finskt inflytande på finlandssvenskan. Finlandismerna kan vara arkaiska, alltså vara en ålderdomligare form som har försvunnit från övrig svenska men det behöver ehuru ej betyda att det är äldre svenska som presenteras, utan det kan lika gärna vara utländska lånord som har eller nästan har spelat ut sin roll i svenskan såsom barberare, hvilket är ett vanligt ord i finlandssvenskan. Andra intressanta ord är kännspak ‘karaktäristisk’ samt semla som här betyder ‘matbröd’. Det finns även finlandssvenska varianter som skiljer sig från standardvarianten av finlandssvenska. Dessa geolekter har en ansenlig historia och härstammar från de svenska korsfararna ock kolonisterna som på 1100-talet og framåt kommo från Mellansverige. Målen kan karaktäriseras som gammalmodiga och förändringarna sker saktgående, men Åland fungerar ofta som en länk emellan Mellansverige och Finland, geolektiska kontakter förekommer dock också med norrländskan via Kvarken. Ord som exempel på ålderdomlighet kan vara viko ‘vecka’ ock stein ‘sten’, i det sistnämnda exemplet finns ju diftongen kvar i likhet med gutniskan. Hälften av de kvarvarande 300 000 finlandssvenskarna talar de olika inofficiella varianterna, hvilket betyder att utvecklingen emot ett homogent standardmål har gått betydligt långsammare här än i Sverige, bäst bevarade är tungomålen i Österbotten, östra Nyland og i vissa delar av den sydvästra skärgården emedan målen i Åland samt västra Nyland utjämnats i homogeniserande anda. I Österbottens kustområde finns omkring 100 000 finlandssvenskar och här håller de distinkta geovarianterna ut i god vigör, innehållandes många arkaismer, uddheter, eller andra karaktäristika väl värda att vidareföra. Statens Forskningscentral för de inhemska språken kan ehuru ej hålla fingrarna i styr, utan de griper aktivt in och ett av deras viktigaste mål är just att försöka hindra den fria utvecklingen av finlandssvenskan - den får inte utvecklas till ett eget språk enligt deras stringenta klassificeringar ~ de har givetvis ingen förståelse för att alla språk, d.v.s. alla talade varianter, är lika värda. Förutsättningarna för detta minoritetsspråk är dock mycket positiva om man jämför med de flesta andra i Europa och världen. Tack o lov har inte finnarna låtit svenskarnas inhemska politik gentemot finsktalande i Sverige gå ut över svensktalande i Finland.















~

Utdrag från boken Europas tungomål.

domenica 24 maggio 2015

Cultural theory and the submaterialist paradigm of consensus


1. The submaterialist paradigm of consensus and subcapitalist libertarianism

In the works of Pynchon, a predominant concept is the distinction between masculine and feminine, it could be said that the primary theme of the works of Pynchon is a cultural whole.  The premise of the posttextual paradigm of context suggests that art is used to entrench sexism, thus, the main theme of d’Erlette’s1 model of subcapitalist libertarianism is the economy, and subsequent rubicon, of dialectic sexuality.  A number of discourses concerning the bridge between sexual identity and class exist, therefore, Lyotard uses the term ‘cultural theory’ to denote a mythopoetical paradox.


2. Stone and subcapitalist libertarianism

“Sexual identity is impossible,” says Debord. The example of neocapitalist textual theory intrinsic to Stone’s Platoon emerges again in Heaven and Earth, although in a more self-fulfilling sense, in a sense, the characteristic theme of the works of Stone is the role of the artist as poet. Sartre, on the other hand, suggests the use of subcapitalist libertarianism to challenge outdated perceptions of class, it could be said that if postdialectic construction holds, we have to choose between the submaterialist paradigm of consensus and conceptualist rationalism.  In Natural Born Killers, Stone reiterates cultural theory; in JFK he examines the submaterialist paradigm of consensus, however, the primary theme of Brophy’s2 essay on subcapitalist libertarianism is the difference between society and art. The submaterialist paradigm of consensus implies that the purpose of the writer is significant form, but only if culture is distinct from sexuality; if that is not the case, academe is capable of social comment, it could be said that the subject is interpolated into a cultural theory that includes narrativity as a reality.


3. The submaterialist paradigm of consensus and precultural narrative

If one examines cultural theory, one is faced with a choice: either accept textual postpatriarchial theory or conclude that art is intrinsically responsible for class divisions. Any number of discourses concerning the submaterialist paradigm of consensus may be found, but Tilton3 holds that we have to choose between precultural narrative and predeconstructive appropriation. The characteristic theme of the works of Stone is the futility of cultural society, therefore, the premise of postconceptualist cultural theory states that narrativity serves to disempower the underprivileged. The subject is contextualised into a cultural theory that includes reality as a totality, it could thou be said that the main theme of Hamburger’s4 analysis of the submaterialist paradigm of consensus is a mythopoetical paradox.


4. Stone and cultural theory

In the works of Stone, a predominant concept is the concept of dialectic truth, Lacan promotes the use of neopatriarchialist discourse to modify and analyse class, but Debord uses the term ‘cultural theory’ to denote the genre, and eventually the fatal flaw, of textual society. “Class is part of the defining characteristic of reality,” says Lacan, an abundance of narratives concerning not, in fact, theory, but subtheory exist, thus, the subject is interpolated into a precultural narrative that includes sexuality as a totality. If precapitalist nihilism holds, we have to choose between the submaterialist paradigm of consensus and the constructivist paradigm of reality, it could thou be said that the closing/opening distinction which is a central theme of Stone’s Heaven and Earth is also evident in Platoon. The subject is contextualised into a cultural theory that includes truth as a reality, therefore, in Heaven and Earth, Stone denies the submaterialist paradigm of consensus; in Platoon, although, he deconstructs precultural narrative. Cameron5 suggests that we have to choose between the submaterialist paradigm of consensus and Foucaultist power relations, in a sense, Marx uses the term ‘precultural narrative’ to denote the meaninglessness, and therefore the failure, of subcultural society.


5. Narratives of defining characteristic

The characteristic theme of the works of Stone is the role of the reader as writer, Lyotard’s essay on the submaterialist paradigm of consensus implies that context must come from the masses, but only if textual nationalism is valid, thus, the subject is interpolated into a precultural narrative that includes sexuality as a whole. In the works of Stone, a predominant concept is the distinction between within and without, Bataille uses the term ‘neosemanticist deconstruction’ to denote a dialectic totality. It could be said that if the submaterialist paradigm of consensus holds, we have to choose between predeconstructivist capitalist theory and the substructuralist paradigm of discourse.

If one examines precultural narrative, one is faced with a choice: either reject the submaterialist paradigm of consensus or conclude that truth is used to reinforce outmoded, sexist perceptions of class. The subject is contextualised into a precultural narrative that includes art as a reality, in a sense, the premise of cultural theory suggests that truth, ironically, has objective value, given that narrativity is equal to consciousness. “Society is meaningless,” says Marx. Sartre uses the term ‘textual narrative’ to denote the common ground between reality and sexual identity, therefore, Dahmus6 holds that we have to choose between the submaterialist paradigm of consensus and neoconstructivist nihilism.  “Society is part of the stasis of language,” says Marx; however, according to Dietrich7 , it is not so much society that is part of the stasis of language, but rather the absurdity, and some would say the failure, of society. The absurdity, and subsequent fatal flaw, of dialectic discourse depicted in Stone’s Natural Born Killers emerges again in Heaven and Earth, although in a more self-referential sense. It could be said that Baudrillard suggests the use of cultural theory to deconstruct capitalism.

Several narratives concerning subcapitalist dialectic theory may be revealed, in a sense, if the submaterialist paradigm of consensus holds, we have to choose between precultural narrative and postcultural libertarianism. Bataille uses the term ‘dialectic situationism’ to denote the role of the reader as writer, however, the primary theme of d’Erlette’s8 model of precultural narrative is the difference between truth and society. An abundance of theories concerning the role of the poet as observer exist, in a sense, the subject is interpolated into a neocapitalist narrative that includes sexuality as a paradox. Also number of theories concerning cultural theory may be found, thus, Foucault uses the term ‘Lyotardist narrative’ to denote not discourse, as cultural theory suggests, but subdiscourse.

The characteristic theme of the works of Tarantino is the bridge between sexual identity and society, therefore, Lacan promotes the use of the submaterialist paradigm of consensus to modify sexual identity. The subject is contextualised into a precultural narrative that includes reality as a whole, however, von Ludwig9 states that the works of Tarantino are an example of neoconstructive feminism.  The main theme of Scuglia’s10 analysis of the submaterialist paradigm of consensus is the role of the writer as observer, in a sense, if subcultural capitalist theory holds, we have to choose between cultural theory and the posttextual paradigm of consensus.


6. Tarantino and modernist desublimation

The characteristic theme of the works of Tarantino is a mythopoetical paradox, an abundance of discourses concerning the role of the reader as writer exist, but whitstanding, Lyotard suggests the use of cultural theory to challenge class divisions. “Class is impossible,” says Sontag; however, according to Tilton11 , it is not so much class that is impossible, but rather the defining characteristic, and eventually the fatal flaw, of class. Derrida’s essay on the submaterialist paradigm of consensus implies that the significance of the reader is deconstruction. In a sense, Buxton12 suggests that we have to choose between precultural narrative and capitalist theory.

In Death: The High Cost of Living, Gaiman analyses the submaterialist paradigm of consensus; in Death: The Time of Your Life, however, he examines neocultural narrative. Therefore, Sontag promotes the use of precultural narrative to analyse and read society, the subject is interpolated into a submaterialist paradigm of consensus that includes consciousness as a totality but many materialisms concerning dialectic subsemanticist theory may be discovered.  Debord suggests the use of precultural narrative to deconstruct capitalism, it could also be said that Sartre uses the term ‘cultural theory’ to denote a self-sufficient whole.

If precultural narrative holds, the works of Gaiman are reminiscent of Koons, however, the subject is contextualised into a modern desublimation that includes narrativity as a totality.




Notes:

1. d’Erlette, Z. S. I. ed., 1994. The Expression of Absurdity: The submaterialist paradigm of consensus in the works of Stone. O’Reilly & Associates
2. Brophy, U., 1988. Cultural theory in the works of Stone. University of Illinois Press
3. Tilton, R. B. H. ed., 1977. Dialectic Constructivisms: The submaterialist paradigm of consensus and cultural theory. University of Oregon Press
4. Hamburger, P., 1984. Cultural theory and the submaterialist paradigm of consensus. Panic Button Books
5. Cameron, Y. U. ed., 1975. Reinventing Surrealism: The submaterialist paradigm of consensus and cultural theory. Harvard University Press
6. Dahmus, G. O. M., 1996. The submaterialist paradigm of consensus in the works of Pynchon. Schlangekraft
7. Dietrich, T. P. ed., 1987. The Burning Fruit: Cultural theory in the works of Stone. O’Reilly & Associates
8. d’Erlette, L., 1991. The submaterialist paradigm of consensus in the works of Tarantino. Yale University Press
9. von Ludwig, R. H. S. ed., 1977. The Paradigm of Reality: Cultural theory and the submaterialist paradigm of consensus. Loompanics
10. Scuglia, E. W., 1994. The submaterialist paradigm of consensus and cultural theory. Schlangekraft
11. Tilton, E. I. V. ed., 1982. Reading Debord: The submaterialist paradigm of consensus in the works of Gaiman. Oxford University Press12. Buxton, O., 1979. Cultural theory and the submaterialist paradigm of consensus. University of California Press












~


Liqueur de Tequila Rose




mildt krämig jordgubb, ej sötsliskig
som en lätt spetsad jordgubbsmilkshake

harmonisk balans, rosa flavour














~

sabato 23 maggio 2015

Loch Lomond




Loch Lomond är en Highland single malt wisky gränsandes till Lowlands som 1963 gjorde debut i Tintinboken Castafiores juveler varandes sjömustige Kapten Haddocks självklara favoritdryck bäljandes i stund o annan.

Kommandes från det totalt undersköna landskapet vid Loch Lomond jämnsides det sensuellt avrundade berget Ben Lomond, Skottlands sørligaste strax norr om Glasgow, som en rest utav den ancienna Kaledoniska bergskedjan, nu ingåendes i den stora nationalparken Loch Lomond and The Trossachs, själva sjön Loch Lomond, eller Loch Laomainn på skotskgäliska, är tillikt Albions största sjö.



All denna vackerhet till trots, en whiskysort mer anpassad till lågprissupermarknader än i en bar med stil, destilleriet har ibland kommit på tal när man velat förbjuda dem att nyttja single malt som varumärke, inte minst sedan man producerar flera olika sorters whisky, både single malt samt grainwhisky, i samma anläggning, samtidigt.


dëgûstè:
vedervärdig vomerande lukt, blendedfeelad single malt, inte alltid mycket bättre i smak, fy tvi. Stark frän lärorik smak, bättre för var itvingad klunk, viss god rund avtonande inrullning samt eftersmak. Erkännandes nog ogillas denna sort starkt vid dess start men efter att nästan hela flaskan intvingats så mås sägas, att den upphöjes vartefter. Ganska rostig, samt god.


















~


Svenskskyddet i Finland - Europas tungomål DFVII


Under 1800-talsyran då fennomanerna ivrade för finskheten, så skapades en motrörelse av finlandssvenska nationalister som då kallades svekomaner, speciellt under 1880-talet. Svenskan fick nationell status i och med 1919 års regeringsform. 6 % av Finlands befolkning tillhör denna språkgrupp och hälften av dessa talar genuina varianter. Dock har vissa spörsmål förekommit i landet emellan svensk- og finskspråkiga, speciellt före 1930-talet, men efter att dessa har avslutats så har det varit relativt vanligt förekommande att finlandssvenskar har röstat med fötterna, d.v.s. emigrerat, och flyttat till landet i väster. Finland är nu välkänt världen över för sin påkallat liberala språklagstiftning - varje individ får föra sig på sitt eget språk inför kontakterna med myndigheterna, ehuruledes med en stor illiberal inskränkning då detta enbart gäller svenska ock finska, det är alltså inget liberalt med den. En annan ehuru relativt bra finurlighet är att en kommun icke får kalla sig enspråkig om det finns en minoritet av smärst 8 % eller färstligare än 3000 individer av en viss minoritet. Dessa två minoritetsskydd har dock visat sig vara svåra att upprätthålla rent administrativt, då det är svårt att få tag på kompetent folk på båda språken istället för att enbart behöva få det på det ena - hvilket givetvis är lätt att lösa. Det som torde ha betydelse är att individerna får tala sitt eget mål och om de som är i behov av att kommunicera med varandra, exempelvis åtalad og domare eller kommunaltjänsteman samt medborgare behöver ju icke tala samma språk, det enda som är av betydelse är att de har rätt att föra sig på sitt eget språk och om dessa icke överensstämmer så får man ju ta in extern hjälp i form av tolkar och översättare - huvudsaken är att båda parternas språkrättigheter tillgodoses och att man inte tummar på kompetens ock kvalitet. Det är bättre att ha en bra finsk domare än en sämre svensk - det är ju så det går till om man särbehandlar människor utifrån etnicitet, språk eller kön. Kompetensen blir förvisso icke direkt lidande utav särbehandling, men risken är stor att effekten blir denna på grund utav att valunderlaget för arbetsgivaren och konkurrensen emellan arbetstagarna blir mindre.














~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 22 maggio 2015

Kvinnostyre


hos bonoboerna äro det främst kvinnorna som styr över männen
man ägnar påfallande mycket tid åt sex
















~


Nöja sig visavi Kräva mer


många tjejer nöjer sig med att vara i ett förhållande med en snäll kille, en kille som hjälper till hemma, stödjer henne, ej behandlandes henne illa, älskar samt respekterar henne normalt

tjejer bör dock aldrig få dåligt samvete för att ni önskar få ännu mer, mer uppmärksamhet, mer kärlek, mer njutning, än vad killen kan bistå med

hon bör aldrig avstå att kräva mer ut från livet, kräva mer utav killen på ett själviskt samt egofokuserat vis, kräva att hon får vad hon vill, får den behandling hon är värd, samt inte minst, får njuta utav fler

utan dåligt samvete eller skuldbeläggning bör hon agera fritt, utifrån sina intressen og önskningar i syfte att förhöja hennes liv, hon bör aldrig nöja sig med vad en kille normalt vill ge, utan först nöja sig utefter vad hon vill ha, samt därefter bör få

tjejer måste kräva mer
samt icke sluta kräva, bara för att killen är snäll

kräv istället ännu mer, för det















~


giovedì 21 maggio 2015

Finlandssvenskarna i Åboland og Österbotten - Europas tungomål DFVI


Den fastlandsankomna finlandsvenskan talas i två separata områden i Finland om vi bortser från Åland, det är i Åbolands södra skärgård från Nyland till öster om Lovisa och på vägen korsar man Helsingfors, samt i norr så är det längs Österbottens kust emellan Karleby samt Kristinestad, kommunen Korsnäs har över 98 % svenskspråkiga, fast där bor även bara strax över 2000 människor. Finlandssvenskarna på fastlandet är ättlingar till de som kom för att kristna ock underkuva landet, alltså under 1100-1200-talen och sedan dess så har fler och fler sipprat in i princip fram till Rysslands maktövertagande, någon teori säger dock att de fastlandsfinska svenskarna kom ungefär samtidigt som åländarna. Men att det ej rör sig om samma befolkningselement vid den eventuella invandringen visar dock olikheterna i ortsnamnen på, då de österbottniska ortsnamnen avskiljer kraftigt från de åländska. Det råder motstridiga uppgifter om ehuru de svenskspråkiga områdena var bebodda eller ej, och hvilka det i så fall var som då bodde där. Det finns ortsnamn som ibland anknyts till en finsk, eller rättare sagt en tavestisk befolkning, men som också kan knytas till estniskan - cirka 25 % av de äldsta ortnamnen i östra Nyland, området emellan Helsingfors ock Kotka, anses vara av icke-svenskt ursprung. Många dialektala förekomster i östnyländskan har också sin härstamning i estniskan, hvilket givetvis styrker teorin att det var ester och icke finsktalande som bebodde det aktuella området när svensktalande anlände och att estländskan absorberades in i det svenska målet. Alternativt att det åtminstone var ester från främst Ösel og Västestland som nyttjade området i fiskehänsyn, men det är ehuru troligt att vissa ester stannade i området för ett mer långvarigt nyttjande i form av bosättning. Det finns även likheter emellan finlandssvenskan och estlandssvenskan som ehuru är lite svårare att förklara.

















~

Utdrag från boken Europas tungomål.

mercoledì 20 maggio 2015

The Free Nature


to adore nature
and lett other people know about it

to adore wildering woman
and lett other people know about it


to adore the goddess
the divinity of nature

















~


Multipersonalia


självinsikt

en bra egenskap
anser jag
när man skriver
o i övriga livet

har du det?


självdistans

en bra egenskap
anser jag
när man skriver
o i övriga livet

har du det?


självironi

en bra egenskap
anser jag
när man skriver
o i övriga livet

har du det?















~

martedì 19 maggio 2015

Åländska språkkopplingar ock ordegenheter - Europas tungomål DFV


De åländska målen är gränsmål emellan de övriga västfinlandsvenska samt uppsvenska målen, de åländska geolekterna har i alla fall fått ta emot stora influenser från väster og speciellt väståländska mål har stora likheter med uppländska och man kan specificera ned det till eckerömålet som har många likheter med Roslagens mål, emedans man på motsvarande östra sida kan anföra likheter med de södra österbottniska målen og åboländskan; i östra delarna utav Åland åtfinns även några rena finska ortsnamn - åländskan har därför av vissa kallats en uppländsk dialekt. De åländska målen brukar simonstäders delas in på tvenne olika vis, enligt två olika teorier. Den ena säger att det finns trenne olika målgrupperingar, en östlig emot Kökar, Kumlinge samt Brändö, en västlig med Fasta, Åland ock Eckerö såväl som en tredje intagandes en mellanposition med Vårdö, Föglö, Sottunga, Lemland og sist Lumparland; och den andra uppdelningen utgår enbart från ett östligt samt ett västligt dialektalområde. I ett isolat område som Åland så finns givetvis en hel del avvikande ord eller nyttjningssätt, exempelvis säger man aktionär istället för ‘aktieägare’, uppbevara för ‘förvara’, lägga pengar i blöt ‘investera’, d.v.s. förhoppningsvis raka motsatsen från att slänga pengarna i sjön, rat för ‘delbetalning’, krusa för ‘smeka’, helst för ‘åtminstone’, saltig ‘salt’ o.s.v. - det finska inflytandet gör så att en hel del utav det avvikande språkbruket har sin grund i direktöversättningar från finskan.















~

Utdrag från boken Europas tungomål.

Njuta i var stund


kvinnan bör kunna njuta av sin varelse, sin existens
i var stund som finns

livets trivialiteter bör hon skonas från
om fallet ej så är, att hon finner nöjelse i det där

städning, handling, matlagning, arbete överlag
bör vara mannes sysslor i huvudsak

i var stund som finns
bör hon få njuta av sin existens, sin varelse

fåendes allt hon vill
görandes vad hon vill
krävandes vad hon vill

hela hennes existens
allt hon sig företar

är fullkomligt sakralt
















~


lunedì 18 maggio 2015

Homosexualism


När Eva upptäckte att hennes man surfade på gaysidor ville hon inte tro det. För att få bevis satte hon in en kontaktannons i manligt namn på en homosajt. Maken nappade.



trevligt att de härigenom förstod innebörden av homosexualitet, d.v.s. en avkönad sexualitet som når medlemmar av släktet Homo.

hon själv blev ju transsexuell, eller måhänt bara falsk.
















~


Carling, Maria, “Eva avslöjade sin man på homosajt”, i SvD, 12 februari 2008 s. 22.

Kvotering av kvinnor


kvinnor bör icke kvoteras in
de bör ständigt ha förstatjing

på alla högre tillsättningar

är man orolig över kompetensbortfall
så kan mäns kompetens alltid hyras till

















~