domenica 5 luglio 2015

Gallofranskan et Normandiskan - Europas tungomål DLXI


Gallofranskan har omkring 28 000 talare samt är språket som talades i medeltidens Neustriska rike och har till exempel ej de nordiska influenser som broderspråket normandiska erhar, istället har det, särledes i väst, erhållit influenser från keltiskans bretonska. Galliskan är ehuru inte alls lika synlig offentligt som bretonskan är, inte ens i dess historiska hjärtland Pays Gallo hvilket inkluderar kapitalstäderna Rennes og Nantes, eller Resnn og Nauntt på galliska, eller Roazhon og Naoned på bretonska. Gallofranskan är uppdelad på en del olika varianter där litterära traditioner finnes, även om språket som vanligast främst figurerar i musikaliska, teatralistiska samt narrativa kontexter. Några ord av jämförelse är gallo-fr fórmaij-fromage, desort-sortie, limerot-numéro og anoet-aujourd’hui. Normandiskan har ett nära gemensamt ursprung med galliskan och verkar vara sprungna från samma källa men normandiskan fick en egen utvecklingslinje i och med normandernas erövring och bosättning utav området hvilket ingivit en ny språkkontext, språket lever även i utökad grad på vissa av de normandiska öarna där språkentusianismen är hög hos vissa få. Poitevin, eller poetevin, är klassificerat oïlmål men har med anledning utav sin belägenhet vid Poitou, tidigare Thifalien, klara drag av även ocmålen då detta var gränslandet emellan de tu i tidigare tider. De tidigaste skrivelserna på detta parlanjhe skrevs under 1200-talet i formen av juridiska dokument och första boken trycktes 1554, många narrationer hamnade sedan i tryck och från 1800- og 1900-talen intog tungomålet tidningsvärlden. Mycket utav den acadiska franskan är hämtat härifrån, detta är även gällande för saintongeäiska, saintonjhouê / jhabrail, som numer annars främst talas på landsbygden samt i den bianuella tidningen Xaintonge.


















~

Axat från boken Europas tungomål

Nessun commento: