Den första metodologin som är av användning är det
induktiva anfallssättet1 som härleds till den grundade teorin.
“Theory develops from the ground up as the researcher gather and analyze the
data”,2 man röre sig emot en “more abstract generalizations and
ideas”,3 og “[t]heoretical generalization generated
by an inductive approach is called grounded theory”.4 Man
behar alltså ingen teori som skall kontrolleras utan man skall försöka uppbygga
en teori med detta förhållningssätt - man lägger “huvudvikten vid teorigenerering,
snarare än -verifiering”,5 här skall dock en kontrollering givas
kring kontrahentskap gentemot postmodernismen, utifrån den genomgång og
idealtypifiering som framkommit, detta blivandes i sin tur den teorigenerering
som ovan påtalades, en generering som i denna kontext bygges på kontrollering.
Även om man använder sig av den induktivt grundade teorin så betyder det
ehuruväl ej att en förförståelse är kontradiktär, detta erkänner også
förgrundsgestalterna Glaser og Strauss: “Naturligtvis närmar sig inte
författaren verkligheten som tabula rasa”6 - man är ej en
positivistisk rörelse. Den naturvetenskapliga samt den positivistiska
kvantifierade samhällsforskaren kan sägas vara galileisk i sin metodik, emedans
den kvalitativa förståelseforskaren istället säges vara aristotelisk:
“Aristotelikern ser på trädets rötter, den galileiskt orienterade studerar
grenar och utväxter”.7
~
Fotnoter:
1) För induktivitet, deduktivitet et abduktivitet, se t.ex. Alvesson ø
Sköldberg, 1994:41-47.
2) Neuman, 1994:53.
3) Ibid:41, Dahlgren ø Florén, 1996:61.
4) Neuman, 1994:42; för grundad teori se t.ex. Alvesson ø Sköldberg,
1994:69-95.
5) Ibid:69, Dahlgren ø Florén, 1996:64.
6) Glaser and Strauss, The Discovery of
Grounded Theory, 1967:3 n. 3, citerad i, Alvesson ø Sköldberg, 1994:71.
7) Helenius, 1990:27.
Nessun commento:
Posta un commento