Malti - maltesiskan på Malta, Eurabien

Malti, eller maltesiska, är ett afroasiatisk-semitisk-sydvästsemitisk-arabisk-högarabisk-västarabisk-tunisiska-siculoarabiskt språk, som skrives med latinskt alfabet, utvecklat från det tidigare stadiumet utav siciliansk arabiska varandes således en språkform som sammanbinder nordafrikansk arabiska med europeisk romanska, på ett synnerligen fint sätt. Eurabia är en fager mix.

Denna maltesiska är alltså även det enda nyarabiska mål som tagit steget fullt ut till att även till fullo innefatta en formell legal skrifttradition, på Sicilien dog det ut genom förtryck samt utvisning men lyckades överleva og må väl på systerön Malta.

Maltesiskan är også uppdelad på ett antal varianter, där vissa avskiljer stort från varandra, gozanska, huvudömaltesiska, samt huvudstadsmålet vallettiska og olika rurala varianter som oftast indelas i öst-, väst- og centralmaltesiska.

Maltesiskan höre hemma i den nyarabiska subgruppen som befinner sig i Nordafrika og det finns många likheter emellan de talade arabiska målen där samt maltesiskan, bland annat så har ā blivit till ie. Maltesiskan anses hava sin direkta hemvist i tunisiskan men haver utvecklats från det arabiska språk som talades på Sicilien tidigare, man har även vissa östarabiska karaktäristika även här. Ett unikum för maltesiskan är ehuru den högeligen debatterade förlustsituationen av de arabiska velarerna kh og gh som i maltesiskan sammanfallit med laryngalerna þ respektive ‘ayn, som sedan reducerats till exempelvis h - vissa har tagit detta som bevis för att språket fått detta från puniskan där samma fenomen försegåtts.

Maltesiskan skiljer sig også kraftigt från dels arabiskan samt dels från de nordafrikanska nyarabiska språken genom den mängd italienska lånord som insuperats - cirka 65 procent av ordförrådet har icke-semitisk börd, alla ord stammar givetvis inte från sicilianskan, eller senare italienskan, utan några ord har ett annat ursprung och då kanske främst från engelskan. Man räknar att 32 % av vokabulären är siculoarabisk, 52 % är siciliansk eller italiensk emedans engelskan utgör 6 %, resterande är exempelvis franskan. Många av de engelska inlånen som tidigare är från romanska språk omvandlas dessutom efter siciliansk eller italiensk stil, fastän de ej annars finnes i dessa språk, emedans de germansk-engelska orden ofta kvarhålls som de äro. Italienskan och engelskan äro fortfarande i ökande inlånsfrekvens. Denna mixning gör så att kommunicering emellan malteser och andra arabspråkstalare är väldigt erinverande. Under fascisttiden menade till og med regimen i Italien att malti var en italiensk dialekt, andra har tidigare menat att språket haver punisk eller berbisk grund, ungefär hälften utav befolkningen säges även direkt men delvis härstamma från fenicierna.

Siffrorna är dogh något missvisande, precis som för det germanska språket engelska med mest romanska ord i sig så utgör de siculoarabiska ordstammarna den stora majoriteten vad gäller vardagligt språk. Därför kan det vara enkelt för en europée att förstå en mening som Ġeografikament, l-Ewropa hi parti tas-superkontinent ta’ l-Ewrasja, emedans en semitisktalande istället enklare förstår en mening som Ir-raġel qiegħed fid-dar ‘mannen är i huset’.

Under det normandiska herredömet så var de användta språken i l'Universitas samt i det lokala styret latin samt sicilianska. De tidigare italienska inlånen härrör ofta egentligen ej från italienskan utan från just sicilianskan, men från femtonhundratalet og framåt så är det snarare toskanskan som bidragit. Toskanskan bibehöll sitt grepp om öarna även under det franska styret, även om franskan givetvis även fick ge ett mindre bidrag, inte heller den engelska ockupationen kunde bryta toskanskans ihållande influens från första början, men med tiden har engelskan allt mer och mer tagit över italienskans roll som givare, men som nämndes så igenkännes de alla romanska orden i engelskan varhän de transformeras till romansk fägring igen, varvid de egentliga engelska inlånen håller sig på en relativt låg mängd. Engelskans bidragsroll accelererade med ungefärlig början år 1899 då man aktivt försökt diskriminera italienskan, hvilket inte bemöttes med blida ögon. Italienskans inflytande på språket har ehuru ej endast rört lexikalian utan även den grammatiska strukturen har förändrats utefter italienska normer.

Den äldsta bevarade maltesiska texten är poesi skriven av Peter de Caxaro hetandes Cantilena eller Xidew il-Qada og utkom under andra halvan av 1400-talet, men det varde ej förrän efter 1796 som språket fick en mer accepterad skriftlig status efter att Mikiel Vassalli utgivit sin grammatik öfver det maltesiska språket, Ktyb yl klym Malti. Änskönt den franska riddaren Francois de Vion Thezan Court 1640 utgav ett lexikon på språket, hvilket inkluderade grammatiska noteringar.

Efter det engelska övertagandet så började skolan utbilda i maltesiska och 1933 fick det status som nationellt språk. Tyvärr så haver maltesiskan ännu inte intagit alla positioner i samhället så som den bör, men denna form av arabiska är numer ett legitimt EU-språk.

~

+ Europas tungomål