Gaelerna i Skottland - Europas tungomål DCCVI

Gaelerna är de folkslag som antagligen var de första keltiska folk som besteg de brittiska öarna, men som senare fördrevs norrut samt västerut av de annalkande britannerna som således representeras idag utav de brytonska folkspillrorna sedan de likväl blivit bortschasade utav anländande germanska folk. Den gäliska som idag talas i Skottland härstammar i sin tur från de iriska kolonisatörer som, som tidigare nämnts vid keltgenomgången, under 400-500-talen koloniserade den Storbritannska ön. Språkvetare anser ehuru ej att gäliskan utgjorde ett separat språk förrän på 1300-talet och ett eget skriftspråk utvecklas icke förrän under 1600-talet, före detta var skriftspråket till största delen gemensamt med det iriska. De äldsta bevarade texterna är anteckningar på målet från 1100-talet, men de äldsta mer regelrätta texterna på gäliska från Skottland härstammar från 1400-talet då språknationalisten samt tillika poeten Walter Kennedy ansåg att skotskgäliskan var det enda rätta språket för den som ville kalla sig skotte. Till saken hör også att den romerska benämningen på den eiriska öns invånare var skoter, Sco‘tti eller Sco‘ti, og det var således genom dessas kolonisation som det nuvarande nationsnamnet har kommit till.

~

Axat från boken Europas tungomål