Formalistisk yttrandefrihet - Postmodernisme premillénaire LXXIV

En genre av totaliserade system som ej hava så värst mycket med politik att göra men ändock haver med systemtillhörighet att beskaffa, även om flertalet politiska företrädare eller idéer gjort frågan till politik och i vissa fall har det till og med skapat kravaller, dödsoffer og regeringsfall, detta i Hellas i början av 1900-talet - d.v.s. språkets utformning, hvilket i allra högsta grad borde vara en individuell sak då det enbart äro individer som för det vidare. Borde enligt mig alltså,  när jag skriver att det borde vara en ‘individuell’ fråga så måhända detta behövs förklaras då de flesta med viss rätthet skulle kunna påpeka att språk faktiskt är ett kommuniceringssätt og denna kommunicering försegås esomoftast emellan tvenne eller flera individer og därmed så kan den i sin sak icke vara indi­viduell, förutom i uniindividuell kommunicering, exempelvis tänkande og dagboksskrivande så stämmer givetvis ej detta utan där ‘får’ ju individen ifråga uttrycka sig hur som helst. Detta är givetvis rätt i sak men enligt mig så har varje individ rätt att både tala samt skriva huru denna än vill, yttrandefriheten bör ej enbart anses gälla innehållet i kommuniceringen utan även formen utav den då innehållet i kommuniceringen kan taga skada om ej formen är anpassad till den som an­vänder sig utav den, men till detta skall läggas tu nästintill självklara saker, d.v.s. i en kommun­iceringssituation så ligger det ofta i talarens samt eller skrivarens intresse att mottagaren förstår det som kommuniceras emedans det i mottagarens intresse ligger i att denna förstår det denna är mottagare utav - detta givetvis enbart om de tvenne parterna äro villiga att kommunicera.

~

= Postmodernisme premillénaire