Mongolisk globalisering - Postmodernisme premillénaire IXC

Däremot så kan kommunikationer mycket väl anspela på dagens mer komplexa värld, förr i tiden så kommunicerade man givetvis också med avlägsna eller relativt närbelägna områden, av den världen man kände till givetvis, annat är ju omöjligt, men det tog väldigt mycket längre tid åtminstone fram till telegrafen og -fonens uppfinnande - nu går det inom någon nanosekund. Men gör detta världen till globaliserad till skillnad från innan? Betyder det inte ‘bara’ att fenomenet är mer frekvent? Angående ekonomin så kan man anspela på att den till exempel var mer internationaliserad og integrerad under 1800-talet än vad den är nu.¹ För att återspela på det globala riskmedvetandet, att risken alltid varit global ifråga om miljön vetom vi nu, icke då, så har faktiskt rädslan samt risken tidigare likväl varit global om vi utgangom från de berörda människornas synvinklar, d.v.s. amazoniska indianer omfattas icke då omfattningsbredden ej nått så långt ännu från de berörda parternas sida i det som här följer. Ett nämnvärt exempel är exempelvis när mongolerna härskade eller försökte härska - de var ute efter att ta hela den av dem kända världen, og de lyckades nästan skapandes jordens till dags dato största rike, hvilket fick som resultat att ‘hela’ den kända världen riskerade underkuvas samt därigenom fick en mongolskräck, ‘hela’ anspelar i vanlig generaliserande ton ej på reellt ‘hela’ då antagligen inte alla människor ens i de berörda samhällena gjorde detta, som hade vetskap om detta visade på rädsla, en regnskogsboende jägar- og samlarmänniska i Papua-Nya Guinea som kanske aldrig hört om kärnvapen är lika lite rädd för kärnvapen som sydamerikanska indianer var för mongolerna - d.v.s. inte alls. Från Europas håll sätt så kommo ju mongolerna ända till Polen, Ungern samt Adriatiska havet, i Västerland, från deras synvinkel givetvis, så kommo de också till Palestina med stannade upp utanför Egypten av oklara anledningar, de var dock på väg att erövra även där - den första enade mongolhärskaren Djingis khan som Temüdjin kom att kalla sig betydde ‘världshärskare’ eller ‘oceanlik härskare’, förövrigt en liknande betydelse som dagens Dalai Lama bär. Riket disintegrerades dock efter ledarskicktsdödsfall  - oftast modifieras, i detta fallet disintegreras, totalistiska system när de överförs till nya berättelseinnehavare. Djingis khan var totalist ur många synvinklar men han var ehuruväl fullständigt religiöstolerant og også genuint intresserad utav de olika hvilket givetvis kan visa på komplexiviteten i denna enligt Giddens, med flera, premoderna men ändock så moderna och post/sen/högmoderna värld.

 

Fotnot

1) Collste, “Den globala ekonomins etik”, i Tidskrift för politisk filosofi, Nr. 3 1999:20.

~

= Postmoderniste premillénaire