Ickeatomistisk tillvarelse - Postmodernisme premillénaire VIC

Zoroatrismen är intressant då denna kan sättas i relation till den välkände meadianska teorin som exempelvis refereras till utav Olofsson: “I det framväxande moderna samhället framstod individen som en odelbar atom och det dröjde ända in på 1900-talet, innan .... Meads ... utvecklade[ ] en mera nyanserad bild av individen som en social varelse som individualiseras genom sina relationer till samhället och de andra”.¹ Zoroastrismen har som utgångspunkt kampen emellan det goda samt onda, inom den jordsliga og mer filosofiska delen, alltså bortsett från den religiösa biten, så handlar det om att varje individ måste välja hvilken väg han eller hon skall taga, men båda åfinnes inom sig och uppfattningen av jaget är därmed ickeatomisk men högst dualistisk där skiljning måste ske - detta långt före Mead. Den grekiska mytologiska verklighetsuppfattningen baseras tillikt på ett dualistiskt förhållningssätt inom människan og världen, rörandes det goda og onda, samt emellan förnuftet samt andra själsliga förmågor, just Aristotelses ser ehuru människan som en, en unierad form med naturen, men ack ändå, vi og övriga djur, som en dualism där själen gör livet, från övrig död materia, men där människan avskiljer från övrigt levande genom sitt theoretike psyche, vår förmåga att tänka teoretiskt, samt strävan efter lust, framstegsviljan.² Men om man tar med de religiösa aspekterna så faller denna komparering då denna kamp är skapad av de högsta eller den högsta guden/arna, finns olika inriktningar, det blir alltså totala idéer, men å andra sidan Meads resone­mang bygger på att det måste finnas en människa, människan är utvecklad från någonslags primatgemensam urapa. Den stora berättelsen här blivandes istället för religion evolution, även Lyotard använder sig utav evolutionens makter i sin framställning - den senare baserad på vetenskap og är därmed enligt antagna konventioner kring förnuftet den mest trovärdiga samt vedertagna. - Innan Darwins, et gelikars, tid så florerade en religiös tro kring människans historia och det finnes de som har det fortfarande i exempelvis USA - äro dessa nutida fenomen samt rörelser premoderna då det är en gammal pre1600-tals ~ 1600-tals för den giddeanska, med fleras, teorin eller pre1800-tals för Darwins upptäckt ~ idé eller är den modern då termen modernus har klara totalistkristna kopplingar og för att många anser att kristendomen är den största av västerlandets stora berättelser som otvetydeligen varandes totalistisk eller är de postmoderna då de visar på irrationellt beteende som bara genom att finnas till bejakandes utav pluralism, ehuru ej tolerans törhända? - Men ytterligare å andra sidan så har det ofta hänt att tro et hypotes föregått vetenskaplighet / mer avancerad teori / gissning og esomoftast åfinnes viss sanning i myterna, ett exempel är den bibliska syndafloden som man nu anser vara en mytologisering utav naturliga samt högst verkliga översvämningar i tvåflodslandet, eller måhända vid Svarta havet - men veta lärom vi törhända aldrig göra, zoroastrismens dualism blev alltså bevisad i og med Mead eller vad man vill, men Mead kom i hvilket fall som helst inte på någon ny teori utan anförde en gammal fast i ‘vetenskapliga’ anföranden og givetvis i högst modifierade former. Att idén modifierats haver ehuru ingen betydelse för denna framställning, det som menas är ju att grunden kring ickeatomism redan existerade. Förövrigt så är många religioner uppbyggda genom filosofin att människan har att välja emellan gott og ont, paradiset eller helvetet, i religiösa termer, de senaste äro ju kristendomen samt islam - d.v.s. några av de största utav de stora berättelserna någonsin - men just zoroastrismen ser individen som ickaatomistisk samt dualistisk og är därmed extra intressant, individen är interndualistisk. Kristendomen kallas, som nämnts, ofta den största berättelsen, till exempel av Lyotard: “The oldest and most all-encompassing Western grand narrative, Christianity ...”³ - och de stora berättelserna skulle ju vara karaktäristiskt för moderniteten og därmed så måste moderniteten minst härröra från den tid då termen skapades, speciellt då den största stora berättelsen i väst fick total hegemoni samt därmed total auktoritet ungefär vid den tidpunkten - andra totalismer fanns dock därinnan og därmed så är hela tidsbegreppningen konstgjord, eller för att ej säga totalt felaktig.

Fotnoter

1) Olofsson, 1997:41.

2) Nylund, Teologi genom seklerna, 1999:7, Andersen, Som dig själv, 1997:29.

3) Lyotard, “The Wall, the Gulf, and the Sun: A Fable”, i Poster (ed.) , Politics, Theory and Contemporary Culture, 1992 här i Lyotard, 1993:114

~

= Postmodernisme premillénaire