Internalism et externalism - Postmodernisme premillénaire CII

En annan central tankegång är att eftersom man åberopar icke-totalism ock istället åkallar pluralism är att man ser neutralt på de olika faktorerna i samhället eller, ifråga om forskningsstudier, i den gjorda studien. Eftersom man icke åberopar högre sanningar så kan man icke heller gradera verkligheten utan neutraliteten blir rättelinan, i forskningen så blir det till exempel i neumanska termer: “research can never do more than describe, with all descriptions equally valid. In postmodernism a researcher’s description is neither superior nor inferior to anyone else’s”¹ - med tillägget att komplexiteten är så hög att jämförelser icke heller är möjliga,² åtminstone ej i syfte för att förstå samband eller för att genomföra otillräckliga generalise­ringar. Gibbins konkluderar liknande då han skriver “postmodernists are suspicious of claims for coherence, both as a feature of the world and as a feature of argument”.³ På samma sida som det ovanstående neumanska citat hämtats åfinnes en idealtypsliknande uppspaltning av postmodernistisk forskningsmetod, denna kan dock icke hållas med om i flera viktiga aspekter. Det som kan medhållas är ehuru av viss vikt, kom väl ihåg att det i detta fallet enbart rör sig om veten­skapsmetoder, om det nu anses ha någon betydelse: avståndstagande ifrån alla ideologier eller andra organi­serade trossystem inklusive sociala teorier; personliga preferenser är av vikt; extrem subjektivitet, ingen skillnad emellan mental och extern värld, d.v.s. världen är såsom den uppfattas och eller uppfatta­ren är som världen; superioritet är intetförekommande; pluralismhyllande; enbart nuet är relevant för nuet; forskning kring kausalitet är intetsägande då livet är för komplext; forskning kan aldrig ge en helt sann bild av verkligheten. Innan vi gangom vidare i det postmoderna resonemanget så kan man även nämna att en skillnad emellan mental et extern värld existerar inte i alla tankesystem, till exempel så skriver Mjörberg när han refererar till navajo-kiowanen Momaday: “För navajoindianerna är fysiska och psykiska fenomen oskiljaktiga, i motsats till det europeiska tänkandets dualistiska sätt att se på materia och ande”,⁴ ett exempel på sådan här samman­blandning av världarna är drömmarna, ty “[d]reams are always taken seriously as evidence of coming disaster” om man drömmer om vissa djur⁵ - extern et intern äro sammanblandat här, på samma sätt som det äre på många fler ställen. I ‘Väst’ finnes även detta, ofta höres ‘hon/han dog av sorg’ hvilket åtminstone förtäljer om synen på fenomenet även om inga vetenskapliga bevis kan framläggas, däremot så kan ju vetenskapliga bevis framläggas för påståendet att om man mår dåligt psykiskt / mentalt / internt så råkar man även större risk till extern / fysisk / kroppslig misär / sjukdom, en mentalt sjuk person kan även sätta andras hälsa i misär, alltså intern har en extra/inter-extern påverkansmöjlighet - detta inträffar dock alltför ofta. Angående att huru man mår mentalt även kan påverka den rent fysiska statusen låg även i medvetandet hos exempelvis le pauvre viel solitaire, antagligen riddaren Philippe de Mézières, 1327-1405, som författade under den nämnda pseudonymen Livre de la vertu du sacrement de mariage et reconfort des dames mariees menandes att ett okärleksamt äktenskap leder till ohälsa.⁶ En fysisk sjuk person med en stark mentalitet kan måhända även ha större chanser till tillfrisknande, og så vidare.

 

Fotnoter

1) Neuman, 1994:74.

2) Lundquist, 1993:151.

3) Gibbins, 1998:34.

4) Mjörberg, “Vårt väsens kärna är språket”, i SvD, 8 jan 1999:10.

5) Leighton & Leighton, The Navaho door, 1944:25. I den nya toleranta andan som råder så skall man helst kalla folk vad de själva kallar sig og ej externa termer, det är förövrigt ingen ny tanke utan romarna utövade oftast detta systemet, ordet navajo kommer från tewaiskans navahuu hvilket betyder ‘uppodlat fält i ravin’, de själva kallar sig Dineh ‘folket’, Parezo, “Sydvästra regionen”, i Taylor (red.), Nordamerikas indianer, 1996:55 - jag får härmed framföra en ursäkt till exempelvis Japan då jag kallar det Japan og ej Nippon, angående navajo-kiowanen ovan så vet jag inte om han kallar sig dineh men man får anta att han kallar sig det som framställs i texten - om ej eljes varandes okunskapen den bästa slöjan.

6) se Nordberg, 1998:128-145.

~

= Postmodernisme premillénaire